Den seniga delen av sinnet är så att säga mer utvecklad på vintern, den köttsliga på sommaren. Vintern har gett litteraturen ben och senor, sommaren vävnader och blod.
Det berättas i familjen att jag som liten vände mig bort från fönstret, där jag hade stått och tittat på en snöstorm, och förhoppningsfullt frågade: "Mamma, tror vi på vintern?"