37 ordspråk av J.R.R. Tolkien
J.R.R. Tolkien
...i tvivel kommer en värdig man att lita på sin egen visdom.
|
"Jag klarade provet" sa hon. "jag kommer att försvagas och ta mig till väst och förbli Galadriel".
|
"Nå, slutligen här, kära vänner, på stränderna av Haver kommer slutet av vårat brödraskap i Midgård. Gå i fred! Jag kommer inte säga: gråt inte; för alla tårar är inte av ondo."
|
"Tala inte illa om Dam Galadriel!", sade Aragorn bestämt. "Du vet inte vad du säger. Det finns i henne och i detta land, inget ont, om inte en man bringar det hit själv. Så låt honom vara!"
|
Allt som är av guld glittrar ej, alla som vandrar är ej vilse; Det gamla som är starkt vittrar ej, djupa rötter kan frosten ej nå.
|
Blanda dig icke med trollkarlars angelägenheter, ty de äro lömska och snara till vrede.
|
Den uppgift, som aldrig påbörjats, tar längst tid att avsluta.
|
Det går inte för sig att lämna ute en drake i tankarna om du är granne med honom.
|
Det är inte acceptabelt att ignorera draken i dina beräkningar om du bor nära den.
|
Eld skall väckas ur aska mycken, ljus skall springa ur skugga tung, klinga smidas av brutna stycken, man utan krona på nytt bli kung.
|
Elrond höjde sina ögon och tittade på honom... "Detta är timmen för Fylke-folk, när de reser sig från deras tysta fält, för att skaka torn och råda de Stora. Vem av alla de Vise hade kunnat förutse detta?"
|
En låda utan hänglås, nyckel eller lock, döljer ändå en gyllene skatt.
|
En ring att sämja dem,
en ring att främja dem,
en ring att djupt i mörkrets vida riken tämja dem.
|
En som inte kan kasta bort en skatt vid behov är i bojor.
|
Farväl, och må Alvernas, människornas och alla fria folks välsignelse finnas med dig. Må stjärnorna skina på era ansikten. (Elronds välsingnelse till sällskapet vid avfärden från Rivendell)
|