Människans villkor är sådana att smärta och möda inte bara är symtom som kan avlägsnas utan att själva livet förändras. Det är snarare hur livet självt känns, tillsammans med den nödvändighet till villken det är knutet. För vanliga dödliga skulle "gudarnas bekymmerslösa liv" vara ett livlöst liv.
Varför bör man alla människor berömma sitt hjärta och ingen sitt vett? Jo, därför att ett gott hjärta, i dess vanliga bemärkelse, är en alltför liten egenskap att förtjäna någon avund.