Vad vi kallar sorg för våra döda är kanske inte så mycket sorg över att inte kunna kalla tillbaka dem, som det är sorg över att inte kunna vilja göra så.
Sorg går inte över. Den tar bara en annan form. En sorg är som havet. Till att börja med är vågorna väldigt stora. Sen kommer dyningarna men havet blir aldrig mer stilla.