Du har ett sätt med mig. På något sätt fick du mig att tro på allt jag kunde vara. Jag måste säga, du har verkligen ett sätt. Du har ett sätt det verkar. Du gav mig tro att hitta mina drömmar. Du kommer aldrig veta vad det betyder. Kan du inte se, du har ett sätt med mig.
Man samtalar bäst om man sitter mitt emot varandra på ett sätt som uppmanar till direkt ögonkontakt. Vad händer om stolarna står lite på snedden, så att man mer naturligt kan välja om man vill ha ögonkontakt eller inte? Speciellt om det handlar om något upplevt svårt, vill man titta bort eller blunda, vara kvar i.