Det är svårt att vara snäll när du är väldigt liten och väldigt hungrig, och har många käppar som slår dig, och ingen mors läppar som kysser dig.
Om vi bara ville bli lyckliga så vore det lätt: men vi vill vara lyckligare än andra människor och det är nästan alltid svårt för vi tänker att de är lyckligare än de verkligen är.
Vi samlades på helgerna i någons källare, satt och drack cola och tävlade om vem som kunde göra bästa låten, rita snyggaste bilden. Det är ju helt sjukt idylliskt, om man tänker på det: Det är kreativt, du fick vara vem du ville, alla umgicks oavsett bakgrund, enda kriteriet var att du kunde din Amiga 500. Den var ett underbart sammanhållande fenomen i en väldigt känslig fas av en ungdoms liv. Jag kan rekommendera det. Jag vet inte om det finns någon motsvarighet i dag.
Att vara skådespelare är det ensammaste i världen. Du är helt ensam med din koncentration och fantasi, och det är allt du har. Att vara en bra skådespelare är inte lätt. Att vara en man är ännu svårare. Jag vill vara båda innan jag är klar.