Thi et menneske kender lige så lidt sin tid som fisk, der fanges i det slemme garn, eller fugle, som fanges i snaren. ligesom disse fanges menneskenes børn i ulykkens stund, når den brat falder over dem.
(Prædikerens Bog)
| | Därför känner en människa lika lite sin tid som fisk, som fångas i det onda garnet, eller fågel, som fångas i snaran. Liksom dessa fångas människors barn i olyckans stund, när den plötsligt faller över dem.
| |