Om ordspråk

INLEDNING

Det finns mängder av olika ordspråkssamlingar utgivna, i alla möjliga och omöjliga former, men trots detta är det få som rör de ordspråk som används i dagligt tal, dvs nutida talesätt. På samma sätt som världens utveckling alltid kommer att ge oss underbara möjligheter att göra oss lustiga över dess misstag i form av nyskapade ordspråk, kommer vi även att behöva kassera föråldrade, för många av oss, obegripliga ordspråk.

---

De lärda män, som forskar om ordspråk och deras bakgrund har alltid brottats med det faktum att ordspråkssamlingar är en salig blandning av gammalt och nytt ^[1]. Min förhoppning är att denna samling skall vara till nytta och nöje för dig, inte bara lite nöje, utan till och med mycket nöje.

I vardagstal blandar vi ofta samman termerna ordspråk, ordstäv och talesätt. Alla tre vill ofta ge en lärdom, få människan till insikt om sig själv och världen, eller bara ge ett praktiskt råd. De vill reta sinnena till eftertänksamhet eller besinning på sitt eget speciella sätt, med en väl utmålad bild eller ett lätt skämt. Men de skiljer sig också åt.

Ordspråken definieras av att de är en språklig en­het, som du använder i oförändrad form.^[2] De kan inte böjas, möbleras om eller ut­smyckas. Du använder dem som de är helt en­kelt. Ett par exempel är "Lika barn le­ka bäst" och "Ju fler kockar desto sämre soppa". När du använder dem så citerar du dem rakt av utan att ändra formen. Ordspråk, i ordets äldre bety­delse, är alltid högtidliga, allvarliga, filo­sofiska, etc, medan många nyare former av ord­språk har tillkommit. Bra exempel är "Kärlek är egoism för två" och "Kvinnor äger sina kroppar själva, men visst är det fint att dela?". Dessa bryter mot de äldre ordspråken och är ofta hu­moristiska, fyndiga och till viss del ironiska. De allra flesta ordspråken i denna samling är just en slags "ny­are" form av ord­språk.

Talesätten är ordspråkens motsvarighet, med den skillnaden att du oftast formar om dem så att de blir smidigare och lättare att oförmärkt smyga in mitt i en mening. Du kan böja dem, stoppa in personnamn, än­dra tempus (tids­form), utelämna delar av dem eller helt enkelt göra vad du vill med dem. Ett exempel är "Han kunde fås att göra allt, men gjorde allt på tok", vilket du lätt och ledigt bygger om till "Det finns något speci­ellt med den där flickan, hon ger sig aldrig. Natalie kan man få att göra allt, men hon gör allt på tok."

Ordstäv eller Wellerismer, som de också kallas, böjs inte. De består av ett inledande ci­tat, och sedan en kommentar som ofta ställer situationen på sin spets, eller vänder den på ett humoristiskt sätt. Ett exempel är "Det går väl över, sa kärringen när hon låg på spå­ret" eller "Ombyte förnöjer, sa gubben när han kysste frugan". Namnet "wellerismer" är uppkallat efter Samuel Weller i Charles Dickens roman "Pick­wick­klubben". Han äl­skade att strö ordstäv om­kring sig. Wellerismernas främsta vapen är hu­morn, de är alltid skämtsamma, sa­tiriska, tve­tydiga och tanke­väckande. De saknar den hög­dragna profil, som de vanliga ordspråken har.

Citat och aforismer är en annan sorts ordspråk. Dessa är bevingade ord som har utta­lats av någon kän­dis, ofta gällande livet och dess vedermödor. De åter­speglar ofta den inre kamp som utspelas i smyg inom varenda en av oss. De flesta av oss är glada att vi kan behålla våra tankar för oss själva, men vi kan inte låta bli att le lite smått när Woody Allen utbrister "Vad är det för fel med att onanera? Det är ju sex med nå­gon man älskar!". Då inser man sakta att kändisar också är människor. Enligt Magnus von Platen^[3], som drivit en omfattande aforismforskning, skrev drottning Kristina un­der sina sista år i Rom inte mindre än 1300 afo­ris­mer. Hon lär inte ha haft så mycket tid över till annat, kan man tänka. Ett annat ord för aforismer är maximer, något för den vetgirige att lägga på minnet.

Parodier är människans hämnd på alla andra for­mer av ordspråk. Här förvränger man innehållet så att det blir hejdlöst retfullt, ko­miskt, lekfullt - eller allt på en gång. Vad tycks om "Man ska inte klara upp med ord det man kan klara upp med en eldkastare" eller "Man ska inte ropa hej förrän man är över flickans bäcken!", som anspelar på det gamla svenska ordspråket "Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken".

Ordlekar är en annan, ganska lättförståelig men diffus grupp som påminner om paro­dierna. De är me­nade att misstolkas vid första an­blicken, och därige­nom inte ett dugg roliga. Ta t.ex. "Sexualupplysare trodde på alleman­spa­rande", som inte blir förståeligt förrän man upp­täcker att "Sexualupplysare trodde på alle­mans-pa­rande". Eller en ordvits som "Låg­avlönad: bo­nus för brandman". Vad som är roligt med den får du faktiskt lista ut själv.

Truismer är en benämning på ordspråk som är sanna och simpla, t.ex. "Hellre rik och frisk än sjuk och fattig", "Ju enklare, ju sim­plare" och "Det är fler vardagar än söndagar i veckan". Dessa måste tolkas symboliskt för att få någon mening, t.ex. det sista som att man ska arbeta mer än vad man ska vila sig, d.v.s. veckodagarna är arbetsdagar och söndagen an­spelar på bibelns vilodag.

 

KLASSIFICERING AV ORDSPRÅK

I dagligt tal sammanför vi ofta alla dessa grup­per och ta­lar om dem som "ordspråk" rätt och slätt. Ordspråk är ett misshandlat ord, vars in­nebörd har ändrats på bara några år. I fort­sättningen kommer jag att benämna alla olika former av "ordspråk" som just ordspråk.

Man har gjort många försök att dela in ord­språk på ett vettigt sätt. Detta är en svår upp­gift, ungefär lika svår som att spela pingis i hård blåst. Bäst har en finsk forskare, Matti Kuusi^[4], lyckats. Hans indelnings­sätt är natur­ligt (vilket alltid är fallet med saker som forskare kommer fram till efter tjugo års forskning, det finns sa­ker som man måste vara fackman för att inte förstå) och enkelt. Enligt Kuusi kan man dela in ord­språken ef­ter tre aspekter:

•   efter idéer

•   efter struktur och formulering

•   uppbyggnaden och kärnan

Av dessa olika indelningar är den första den intres­santaste för oss. En indelning efter idéer är bättre än en alfabetiskt ordnad lista bestående av stickord eller dy­likt, eftersom den ger en lättare överblick över mate­ria­let. Att finna lämpliga rubriker och indelningsgrup­per är ett mödosamt arbete. Vissa ordspråk vill inte låta sig indelas i grupper, de vägrar och spjärnar emot, som locket på en ny syltburk, men när man väl lyckats pla­cera dem på rätt ställe så känns det lika naturligt som solsken på somma­ren. Var vill du placera "Folk ber om kritik, men vill bara ha beröm" egentligen?

Jag har försökt att indela ordspråken på ett logiskt sätt. Mitt sätt är också ett sätt. Ibland har jag lyckats, ibland inte. Längst bak i boken finner du ett register på samt­liga rubriker samt ord som kan relateras till dessa, och på så sätt bör du kunna finna det du söker. Vissa ord­språk förekommer under mer än en rubrik, så bli inte överraskad om du ser samma ordspråk på flera ställen.

Kuusis andra indelningssätt, efter struktur och for­mulering grundar sig på hanteringen av språket. Den är komplex och forsknings­inrik­tad, och är inte till mycket nöje för den som bara vill njuta av ordspråket och inte vill ha det som heltidsarbete. Den sågar ned ordspråket i minimala delar, bestående av verbformer, pro­nome­nanvändning, teser och antiteser, upprep­ningar och pa­rallellism, slutrim och allitteration för att bara nämna några. Men, som sagt, detta är knappast intressant.

I det tredje indelningssättet som Kuusi an­vände, ef­ter uppbyggnaden och byggkärnan, ska ordspråken in­delas efter bildspråk med hjälp av referenter. Med en massiv in­sats av hänvis­ningar kors och tvärs i samlingen, binds allting ihop med samtliga viktiga huvudord och inte bara det första. Detta är också till stor hjälp för for­skare, men kan även vara bra om man snabbt vill hitta något man söker.

 

LITEN ORDSPRÅKSORDLISTA

När det gäller ordspråken och dess upp­byggnad finns det ett antal facktermer som kan vara intressanta att känna till för den vetgirige.

Många ordspråk byggs upp enligt antite­sen. Det är t.ex. i ordspråk som "Varför göra det idag, när man kan skjuta upp det till i morgon." eller "Hela dagen pratar man golf på jobbet. Resten av dagen pratar man jobb på golfba­nan.". Man har då två motsatsord som får axla huvudansvaret för ordspråkets sammanhang. Många av de äldre ordspråken bygger på anti­tes.

Ett annan ord som förekommer är pa­rallel­lism eller, på enklare svenska, upprepningar. I denna grupp har vi ordspråk som "Skrattar bäst som skrattar sist.", "Får får får? Nej, får får lamm." eller "Mer vill ha mer.".

Man använder sig även av slutrim, som är samma sak som helt vanliga versrader. Detta återfinner vi i ordspråk som t.ex. "Ingenting är så eländigt som en man, som vet allting och ingenting kan." som tysken Matthias Claudius myntade på slutet av 1700-talet.

Men här stöter man ibland på problem, och det är då främst när det gäller översättningar av ordspråk. Det kan lätt bli lite krystat, om man ska försöka hålla kvar slutrimmet, som t.ex. i Shakespeares "Om onda vägar vet man ett ting blott: att aldrig leda de till något gott". Här blir den svenska formuleringen något lidande, till förmån för slutrimmet.

Ännu ett besvärligt ord är allitteration, el­ler assonans, som det också kallas. Det är när många betonade ord i ordspråket inleds med samma bokstav, som i "Lika barn leka bäst.", "Tala är silver, men tiga är guld." och "Små barn, små sorger; stora barn, stora sorger.". I det senare förekommer även parallellism, men det har du väl redan lagt märke till.

 

TOLKNING AV ORDSPRÅK

Ordspråken ska för det mesta inte tolkas bokstav­ligt, utan för det mesta bildligt. Det är detta faktum som gör en indelning av ordsprå­ken så svår. Ta t.ex. ordspråket "Ju fler kockar, desto sämre soppa". Vid en första an­blick verkar det ha någonting med restu­rang­branschen att göra, men har det verkligen det? Om man tän­ker lite längre skulle man kunna vrida det till "Ensam är stark", eller kanske "Lita inte så mycket på andra att du inte litar mest på dig själv". Var ska man då placera detta ord­språk? Jag har faktiskt valt att just placera det un­der rubriken "Mat och dryck", eftersom det är just det först man kommer att tänka på när man hör ordsprå­ket. Att placera det under rubriken "En­samhet" skulle vara en snäv tolkning från min sida, och ingen (inte ens jag själv) skulle kunna hitta det igen.

 

De gamla svenska ordspråken blir idag allt mer svårtolkade. Ordspråket "Små grytor har också öron" verkar först vara en enkel ordvits, men betyder något i stil med att man ska tänka på vad man säger när barnen lyssnar. "Där gärdsgården är lägst hoppar alla över" betyder att alla vågar sig på den som är svag. Denna or­dakonst förvandlas ständigt för att anpassa sig till de vardagsting som vi människor lever med.^[5]

 

Man har genom studier kommit fram till att i barns språkliga utveckling kommer ordsprå­ken in vid ungefär 10 års ålder^[6]. Anledningen till att barn inte förstår sig på ordspråken är att symbolspråket är för komplicerat. Bland de mo­derna ordspråken försvinner symboliken mer och mer, kanske beroende på att människan har blivit mycket mindre traditionsbunden och friare i uppfostran. Det är som amerikanskan Margaret Mead säger "Vi är den första genera­tionen som har blivit uppfostrade av TV i stället för av föräldrarna." Och från TV:n lär man sig inga ordspråk, den saken är säker.

 

ATT ÖVERSÄTTA ORDSPRÅK

För den som vill kunna glänsa med sitt ordspråkskunnande i andra länder är livet inte lätt. Man kan t.ex. inte ta för givet att en rak svensk översättning fungerar. Ingen skulle för­stå vad du menade. Här följer en kort samman­ställning av några vanliga svenska ordspråk och deras engelska motsvarighet:

 

SVENSKA	ENGELSKA
Det var nära ögat.	That´s a close shave.
Det är en annan femma.	That´s another cup of tea.
Du ser ut som om du sålt smöret och tap­pat pengarna.	You look like a dying duck in a thunder­storm.
Där fick du så du teg!	Put that in your pipe and smoke it!
Friskt vågat, hälften vunnet.	Nothing ventured, nothing gained.
Göra en höna av en fjäder.	Make a mountain out of a molehill.
Ha ett finger med i spe­let.	Have a finger in the pie.
Hellre fria än fälla.	Give somebody the benefit of the doubt.
Här ligger en hund be­graven.	I smell a rat.
Som en blixt från en klar himmel.	Like a bolt from the blue.

 

Det finns speciella böcker med översätt­ningar av ordspråk, och om du är intresserad av mer så leta upp någon bok på engelska om engelska ordspråk. Där kan du hitta vad du sö­ker. (Denna sorts ordspråk kallas på engelska för "idiom" eller "fable")

 

ANDRA ORDSPRÅKS­SAMLINGAR

Den äldsta samlingen av ordspråk är Ord­språks­boken i Bibeln, vilken innehåller ord­språk som du säkert har använt själv, utan att tänka på att de faktiskt är över 2000 år gamla. Visst har du någon gång sagt "Den som gräver en grop åt andra, han faller själv däri"^[7]. Många av profeternas böcker i Bibeln in­ne­håller ord­språk som vi fortfarande känner igen.

En av de första svenska samlingarna är "Penu Proverbiale" (=ordspråksförråd) som trycktes första gången 1665. Den sammanställ­des av en borgmästare i Kalmar, Christopher Larsson Grubb. Av dessa ord­språk är det inte många som har överlevt i folkets munnar. De finns bevarade på papper, men utan något större munt­ligt intresse.

 

I Sverige är den kanske mest kände ord­språkssam­la­ren Fredrik Ström. Han var riks­dagsman och därför inte särskilt opolitisk när det gällde ordspråk. I hans sam­lingar finner vi många exempel på hur folket ut­trycker sitt missnöje mot makthavarna. Hans böcker "Sven­ska ordspråk"^[8] och "Svenska ordstäv"^[9] har kommit ut i flera upplagor. Spring bort till pap­pas bokhylla och chansen är stor att du kom­mer finna nå­gon av dem, något dammig, men än sen?

En annan dammsamlare i de svenska bok­hyllorna är Pelle Holm, som kanske är mest känd för sin sam­ling av "Bevingade ord", men som även gav sig på ord­språken, i form av bo­ken "Ordspråk och talesätt"^[10].

 

Men på senare tid är det tunnsått med samlingar. Ett tappert försök gjordes av Lasse Holmqvist 1991 i TV-programmet "Med Lasse i 90". Han uppmanade tittarna att rota fram sina favoritordspråk och att se­dan skicka in dem till Malmö-TV. Detta resulterade i en bok^[11], som visserligen är tjock, men som har sina brister. Dess största inriktning är politiker och dialek­tala ordspråk, och speglar sålunda bara en liten del av alla de nyare formerna av ordspråk. De personer som deltog i insam­lingen var kanske mer intresserade av att vinna en tårta och få sitt namn uppläst i TV, än att medverka i en ord­språksbok.

 

Jag ansåg att det fanns en stor avgrund mellan de gamla ordspråken och de som an­vänds idag, det var därför som jag i början av 1991 bestämde mig för att samla på ordspråk. Det började som ett oskyldigt specialarbete i gymnasiet, men urartade snabbt till hårt arbete. Det blev till slut en bok. Resultatet håller du i handen, en samling av över 13.000 moderna ordspråk, som innehåller så mycket glädje som bara kan finnas i tryckt format. Njut av dem!

 

Diese Website konzentriert sich auf Sprichwörter der schwedischen Sprache. Einige Teile einschließlich der Links sind nicht ins Deutsche übersetzt worden. Diese Links sind hauptsächlich FAQ, verschiedene Informationen und Webseiten, die der Erweiterung der Sammlung dienen.

---

Här har vi samlat ordstäv och talesätt i 34 år!

Vad är sprichwort?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!