Datormusen bidrar till många belastningsskador. Det verktyg vi använder mest tänker vi på minst. Fortfarande är det så många som arbetar med datormusen långt utanför axelbredd. Vi kompenserar för att få en bättre position för datormusen och förskjuter den funktionella mitten av tangentbordet (GH-knapparna) till vänster. Omedvetet lär vi oss att skriva på tangentbordet med sneda handleder.
Steg ett: Notera din vana och känn efter om det skapar någon spänning.
Steg två: Placera musen nära tangentbordet och innanför axelbredd– inte till höger om axeln. Om du har ett tangentbord med ett numerisk del till höger tvingas du sträcka ut armen konstant, vilket skapar en statisk belastning i axeln och nacken som pågår timme efter timme. Ett kompakt tangentbord utan sifferdel eller ett centrerat pekdon kan i praktiken eliminera det problemet.
Steg tre: Prova att arbeta med musen i vänster hand. Det låter kontraintuitivt, men det fungerar som ett effektivt sätt att avlasta den dominanta handen och armen – och de flesta vänjer sig snabbare än de tror. Att bryta en vana och utforska nya sätt att arbeta motionerar hjärnan.
Eller prova att arbeta med musen framför tangentbordet. Höj då också musens hastighet i inställningarna: en snabbare mus får plats på en mindre arbetsyta.
Steg fyra: Lär dig tre kortkommandon per vecka: ctrl+c, ctrl+v och alt+tab.
Det är sällan den stora, tunga, dramatiska rörelsen som skapar belastningsskador. Det är de tusentals små, repetitiva rörelserna vi gör utan att tänka på det.
Vilka ergonomiska vanor kring musen och tangentbordet har du ändrat på?
> Fortsätt på Livet.se