I går kväll höll jag den hand så ljuv och så öm. Jag trodde mitt hjärta skulle spricka; så häftigt började det slå. Ingen annan hand jag hållt, som givit mig sådan lycka, än den jag höll i går kväll; Fyra ess och en kung. |
|
När man blir äldre, tränger sig de tidiga minnena på och årsringarna börjar blandas på nya sätt. Det är en spännande process som inte alls behöver handla om demens eller försämrat närminne utan bara vara en generös öppenhet gentemot hela livsbagaget. |
|
|