I ett landskap, nytt och utan minnen, står ett äppelträd i blom och skiner. Äppelträdet doftar nyskapad sommar. Här har tiden aldrig varit. Den kommer.
Det sägs att en väluppfostrad person aldrig skrattar högt utan på sin höjd ler. Är det inte förfärligt vad en sträng uppfostran kan ställa till med?