Bengt Svensson

De vi kan uppmana konsumenterna är att äta svenskt kött. Slakterier kan inte slakta mer än vad de kan sälja i sin tur. Jag tycker man ska värna om svenskt lantbruk i alla lägen egentligen, men då av andra skäl. Vi har bra djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. (9 jul 2018, i artikeln) Halland

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

De (=dom) vi kan (=har kunskap i) uppmana (=mana, sporra, egga) konsumenterna är (=befinner sig, vara) att äta (=rösta, inmundiga, förtära, inta, krubba, dinera, spisa, käka) svenskt kött. Slakterier kan (=har kunskap i) inte (=ej, icke) slakta (=slakt) mer än vad (=hur sa) de (=dom) kan (=har kunskap i) sälja (=försälja, saluföra, avyttra) i sin tur. (=utflykt, sväng, utfärd, resa, runda, flax, rutt, färd, röta, flyt, rundvandring, vandring, åkning, tripp) Jag tycker (=anser) man (=idiot, kille, karl) ska (=skall) värna (=beskydda, akta, skydda) om (=runt, ifall, försåvitt) svenskt lantbruk (=jordbruk) i alla (=varje, samtliga) lägen egentligen, men (=ändock, skada) då (=emedan, förr) av (=avbruten, från, bruten) andra skäl. (=orsak, anledning) Vi har bra (=suverän, härligt, just, finfin, duktig, super, adekvat, väl, god, gott, inte dåligt, förträfflig, gött) djuromsorg och (=et, samt) låg (=nedstämd) antibiotikaanvändning.

---

Översatt till rövarsprÃ¥ket:  Dode vovi kokanon upoppopmomanona kokononsosumomenontoterornona äror atottot ätota sosvovenonsoskoktot kokötottot. Soslolakoktoterorieror kokanon inontote soslolakoktota momeror änon vovadod dode kokanon sosäloljoja i sosinon toturor. Jojagog totycockokeror momanon soskoka vovärornona omom sosvovenonsoskoktot lolanontotbobrorukok i alollola lolägogenon egogenontotloligogenon, momenon dodÃ¥ avov anondodrora soskokälol. Vovi hoharor bobrora dodjojuroromomsosororgog ocochoh lolÃ¥gog anontotibobiototikokaanonvovänondodnoninongog. (9 jul 2018, i artikeln)

Baklänges:  gnindn¤Ãvnaakitoibitna g¥Ãl hco grosmorujd arb rah iV .l¤Ãks ardna va ¥Ãd nem ,negiltnege neg¤Ãl alla i kurbtnal tksnevs mo anr¤Ãv aks nam rekcyt gaJ .rut nis i ajl¤Ãs nak ed dav n¤Ã rem atkals etni nak reiretkalS .tt¶Ãk tksnevs at¤Ã tta r¤Ã anretnemusnok anamppu nak iv eD. (9 jul 2018, i artikeln)

SMS-svenska:

D vi kan uppmana konsum1tRna R att äta sv1skt kött.slaktRiR kan inT slakta mR N vad D kan sälja i sin tur.jag tyckR man ska vRna om sv1skt lantbruk i alla läg1 eg1tlig1,m1 då av andra skäl.vi har bra djuromsorg & låg antibiotikaanvNdning. (9 jul 2018, i artikeln)

---

Liknande ordspråk:

Varenda vanlig konsument vet att svenskt nötkött, och ofta även griskött, är en bra bit dyrare än motsvarande importerat kött. Enligt Elisabet Qvarford finns det en enkel förklaring – svenskt kött är en bristvara. (18 maj 2017, när hon talar om varför svenskt kött är dyrare än importerat kött.)

Det är efterfrågan på färskt svenskt kött som är låg och som behöver bli större för att lantbrukarna ska få större ekonomiska marginaler. Kommunerna kan stödköpa svenskt kött, deras inköp skulle göra skillnad. (13 aug 2018, när han talar om efterfrågan på svenskt kött och kommunernas roll.)

Kort sagt är det bättre om vi äter mer svenskt kött – med bra djurskydd, begränsad antibiotikaanvändning och relativt låg miljöpåverkan – än importerat (särskilt nötkött), samt mer fågel och vilt och mindre nötkött. (22 feb 2016, nyhetsartikel: Så ser partierna på frågorna om köttkonsumtion)

Om konsumenterna efterfrågar så mycket svenskt kött som de gör idag, kan det bli brist om många djur måste slaktas i år. Det tar lång tid att bygga upp djurbestånd. (13 jul 2018, 2023, artikeln "Svenskt kött kan bli bristvara")

Det gynnar inte oss, men förhoppningsvis köper alla svenskt kött. (9 jul 2018, när de talar om att köttpriset kan sjunka)

Det är julafton om 187 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!