Jan Uddén

De planktonarter som gynnas av varmvatten, innehåller förmodligen inte lika mycket fett, eller fettsyror. Det gör då att när småfisk äter dem går de inte upp i vikt och när fåglarna sen ska äta fiskarna så blir det samma för dem. De äter alltså utmagrad fisk. (9 nov 2021, när han förklarar hur de höjda vattentemperaturerna påverkar sillgrisslorna) Västra Sverige

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

De (=dom) planktonarter som (=såsom) gynnas av (=avbruten, från, bruten) varmvatten, innehåller förmodligen (=möjligtvis, väl, nog, antagligen) inte (=ej, icke) lika (=enhetlig, oförändrad, likadant, jämbördig, likadan, synonym, jämställd) mycket (=många, väldig, kopiöst, massor, innerligt) fett, (=cool, tjock, grymt, ister, flott, späck) eller (=alternativt) fettsyror. Det gör (=utför) då (=emedan, förr) att när småfisk äter dem (=dom) går de (=dom) inte (=ej, icke) upp (=opp) i vikt (=belastning, massa, signifikans, tyngd) och (=et, samt) när fåglarna sen (=försenad) ska (=skall) äta (=rösta, inmundiga, förtära, inta, krubba, dinera, spisa, käka) fiskarna så (=odla, plantera) blir det samma (=likadan, likadana, dito) för (=ty, förut, stäv) dem. (=dom) De (=dom) äter alltså (=nämligen, således) utmagrad fisk. (=rensa, firre)

---

Översatt till rövarsprÃ¥ket:  Dode poplolanonkoktotononarortoteror sosomom gogynonnonasos avov vovarormomvovatottotenon, inonnonehohÃ¥lolloleror foförormomododloligogenon inontote lolikoka momycockoketot fofetottot, elolloleror fofetottotsosyrororor. Dodetot gogöror dodÃ¥ atottot nonäror sosmomÃ¥fofisoskok ätoteror dodemom gogÃ¥ror dode inontote upoppop i vovikoktot ocochoh nonäror fofÃ¥goglolarornona sosenon soskoka ätota fofisoskokarornona sosÃ¥ bobloliror dodetot sosamommoma foföror dodemom. Dode ätoteror alolloltotsosÃ¥ utotmomagogroradod fofisoskok. (9 nov 2021, när han förklarar hur de höjda vattentemperaturerna pÃ¥verkar sillgrisslorna)

Baklänges:  ksif dargamtu ¥Ãstlla ret¤Ã eD .med r¶Ãf ammas ted rilb ¥Ãs anraksif at¤Ã aks nes anralg¥Ãf r¤Ãn hco tkiv i ppu etni ed r¥Ãg med ret¤Ã ksif¥Ãms r¤Ãn tta ¥Ãd r¶Ãg teD .rorysttef relle ,ttef tekcym akil etni negildomr¶Ãf rell¥Ãhenni ,nettavmrav va sannyg mos retranotknalp eD. (9 nov 2021, när han förklarar hur de höjda vattentemperaturerna pÃ¥verkar sillgrisslorna)

SMS-svenska:

D planktonartR som gynnas av varmvatt1,inneHllR förmodlig1 inT lika mycket fett,LR fettsyror.Dt gör då att nR småfisk ätR Dm går D inT upp i vikt & nR fåglarna s1 ska äta fiskarna så blir Dt samma för Dm.D ätR alltså utmagrad fisk. (9 nov 2021, när han förklarar hur de höjda vattentemperaturerna påverkar sillgrisslorna)

---

Liknande ordspråk:

Problemställningen är att de som äter konsistensanpassad mat äter oftast för lite. Det kan bero på mycket, men ofta är det ålder och att man inte har aptit. Den maten man får är timbaler som inte ser ut som vanlig mat och då blir det svårt att känna igen vad det är och man ser inte vad man äter. (6 mar 2019, när hon pratade om svårigheterna med konsistensanpassad mat och hur den påverkar aptiten.)

De äter upp strömmingsnäten. Och mängden säl har ökat enormt. I dag finns det runt 60 000 sälar i Östersjön, och varje säl äter drygt sju kilo fisk per dygn. Och sedan har vi skarv, de äter också en del fisk. (25 feb 2017, i en intervju med Norrköpings Tidningar.)

Man vinner inget på att äta lättprodukter, för eftersom man inte blir mätt så äter man ju mer istället och blir hungrig fort efteråt. Är man orolig för att gå upp i vikt ska man strunta i kolhydrater eftersom modern forskning visar att det är det vi blir tjocka av, inte fett. (10 dec 2017, intervju i en nyhetsartikel om skolmat)

Det blir väldigt många tusen kilo fisk som skarvarna äter per vecka, vilket vi yrkesfiskare inte fiskar på ett helt år. Så det är mångdubbelt med fisk som de tar mot vad vi tar. (10 maj 2020, intervju om Länsstyrelsen i Stockholm vill halvera antalet skarvar i skärgården i sin nya förvaltningsplan för skarven.)

En humla äter sin egen vikt varje dag. Nu undrar ni kanske hur den väger sin mat. Det gör den inte. Den äter bara en annan humla.  En humlebi spiser sin egen vægt hver dag. I undrer Jer mÃ¥ske over, hvordan den vejer sin mad. Det gør den ikke. Den spiser bare en anden humlebi. Steven Wright (1955-) Djur

Här har vi samlat ordstäv och talesätt i 35 år!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!