Mattias Bergman

Det är ett av de större hindren för de som inte laddar hemma eller åker runt i Sverige. De lyfter att det behövs olika appar, det är olika sätt att ta betalt, och det är svårt att veta hur man ska betala. (2 maj 2022, i artikeln om problem med elbil.) Val

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Det är (=befinner sig, vara) ett av (=avbruten, från, bruten) de (=dom) större hindren för (=ty, förut, stäv) de (=dom) som (=såsom) inte (=ej, icke) laddar hemma eller (=alternativt) åker (=teg, fält, gärde, vall) runt (=ungefär, om, omkring) i Sverige. De (=dom) lyfter att det behövs olika (=skilda) appar, det är (=befinner sig, vara) olika (=skilda) sätt (=fason) att ta (=tag, stjäla, fånga, taga, haffa, tåla, greppa, gripa, lägga rabarber på, sno) betalt, och (=et, samt) det är (=befinner sig, vara) svårt (=krånglig, komplicerat) att veta (=känna till, kunna) hur (=hurdan) man (=idiot, kille, karl) ska (=skall) betala. (=bekosta, köpa, erlägga, gälda, pröjsa)

---

Översatt till rövarsprÃ¥ket:  Dodetot äror etottot avov dode sostotörorrore hohinondodrorenon foföror dode sosomom inontote loladoddodaror hohemommoma elolloleror Ã¥kokeror rorunontot i Sosvoverorigoge. Dode lolyfoftoteror atottot dodetot bobehohövovsos ololikoka apoppoparor, dodetot äror ololikoka sosätottot atottot tota bobetotaloltot, ocochoh dodetot äror sosvovÃ¥rortot atottot vovetota hohuror momanon soskoka bobetotalola. (2 maj 2022, i artikeln om problem med elbil.)

Baklänges:  alateb aks nam ruh atev tta tr¥Ãvs r¤Ã ted hco ,tlateb at tta tt¤Ãs akilo r¤Ã ted ,rappa akilo sv¶Ãheb ted tta retfyl eD .egirevS i tnur rek¥Ã relle ammeh raddal etni mos ed r¶Ãf nerdnih err¶Ãts ed va tte r¤Ã teD. (2 maj 2022, i artikeln om problem med elbil.)

SMS-svenska:

Dt R ett av D större hindr1 för D som inT laddar hMa LR åkR runt i svRiG.D lyftR att Dt Bhövs olika appar,Dt R olika sätt att ta Btalt,& Dt R svårt att Vta hur man ska Btala. (2 maj 2022, i artikeln om problem med elbil.)

---

Liknande ordspråk:

Prognosen du ser i din väderapp kommer från en vädermodell, det finns ca 4-5 vädermodeller som de olika apparna använder. SMHI och YR har meteorologer som väljer in den modellen som passar bäst och justerar samtidigt datan lite men andra appar anvädner sig bara av en modell. Så det beror helt enkelt (eller inte alls enkelt, det är jättekomplicerat) på vilken vädermodell som du ser i appen och hur bra just den vädermodellen är på att fånga upp väderläget just nu. YR kommer ju från det norska väderinstitutet och därför kan den modellen de valt att läsa in stämma lite bättre i områden nära Norge. Mitt tips är att kolla på (SVTs vädersändningar såklart) många olika appar, om alla appar säger ungefär samma sak blir det nog precis så, är apparna väldigt olika har vädermodellerna svårt att fånga väderläget och då gör du bäst i att läsa meteorologernas kommentar på SVT-väder eller SMHIs hemsida. Sen finns det en faktor till i apparna, vi upplever grafiken på olika sätt, exakt samma väder kan se rätt olika ut beroende på hur till exempel regnsymbolen är ritad, samma väder med olika design kan ju både se ut som skyfall eller duggregn... (25 mar 2021, 23 mars 2021)

Vi vet faktiskt inte. Jag skulle luta åt att det är större sannolikhet att man kan hamna i ett beroende om man har annan typ av problematik. Att man är mobbad eller har det jobbigt hemma på olika sätt. (23 jun 2022, SVT Nyheter Västmanland 2016)

Det handlar om att förhålla sig till den nya situationen, det är klart att olika politik påverkar Sverige på olika sätt. Vi går inte ut med om vi gör några specifika åtgärder för olika administrationer. (16 feb 2017, i en intervju i nyhetsartikeln)

Det behövs att vi höjer rösten på olika sätt i de här frågorna. Politikerna, som fattar besluten, måste förstå att de inte kan hantera frågan som om den bara var en budgetpost. Det finns en allvarlig kritik mot att förlossningsvården runt om i Sverige fungerar allt sämre. (29 jan 2017, krönika om den planerade ockupationen av BB i Sollefteå)

Vi som läsare bjuds in att känna annorlunda och olika starkt för olika flyktinggrupper för att media porträtterar dem olika, eller mer eller mindre nära oss som bor i Sverige. (5 mar 2022, under en intervju om hur svensk media porträtterar olika flyktinggrupper.)

Här har vi samlat citat sedan 1990!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!