När man är mitt uppe i en historia är det ingen historia alls. Bara något tilltrasslat, ett undertryckt vrål, en förblindelse. Det är först efteråt det blir en historia över huvud taget, när man berättar den för sig själv eller för någon annan.
De vittnen som historikern använder sig av är inte bättre än tidningarna. De är ofta politiker och de är med få undantag ointresserade av historia. De ser framåt - mot nästa val, eftersom de inte kan använda det förflutna till något.