För mig är arbetet en absolut nödvändighet. Jag kan inte skjuta upp det; jag bryr mig inte om något annat; det vill säga, glädjen i något annat upphör omedelbart, och jag blir melankolisk när jag inte kan fortsätta med mitt arbete. Jag känner då som vävaren gör när.
Om det finns något att skämmas för så är det att säga att man tillhör den tysta majoriteten. Det innebär att man bekymrar sig så föga om förhållandena att man inte ids resa sig upp och säga något.