Jakob Hedenskog

Lukasjenko vill sitta kvar vid makten, men då västmakterna inte längre erkänner honom som en legitim president, ser han i sin tur Putin som den enda kvarvarande möjligheten att uppnå detta. (14 sep 2020, under en intervju med SVT Nyheter inför ett möte mellan Putin och Lukasjenko.)

Men i själva verket kommer det här vara ett sätt att vinna tid, man hoppas på att protesterna kommer upphöra. Under en täckmantel av demokratisering och konstitutionella förändringar hoppas Ryssland öka sitt inflytande över det belarusiska politiska och ekonomiska systemet. (14 sep 2020, under en intervju med SVT Nyheter inför ett möte mellan Putin och Lukasjenko.)

Syftet officiellt kommer att vara att göra Belarus mer demokratiskt, och man kanske föreslår nyval. Under en period kommer Ryssland involveras i att förändra Belarus politiska system. (14 sep 2020, under en intervju med SVT Nyheter inför ett möte mellan Putin och Lukasjenko.)

Det finns ett avtal från 1999 om att upprätta en unionsstat mellan Ryssland och Belarus. Sedan 2015 har Ryssland ökat trycket i förhandlingarna och allt tyder på att när de träffades i december förra året så fick Lukasjenko ett ultimatum som han vägrade acceptera, men han kan ha tvingats böja sig nu. (30 aug 2020, "I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en ”reservpolisstyrka” som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksander Lukasjenkos sida vid behov.")

Det har spekulerats efter valet och oroligheterna om att Ryssland väger olika alternativ, låta Lukasjenko sitta kvar eller försöka byta ut honom mot någon mer medgörlig person som är lojal med Ryssland. (30 aug 2020, "I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en ”reservpolisstyrka” som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksander Lukasjenkos sida vid behov.")

Det kan till och med vara så att Lukasjenko tvingats gå med på att Belarus i allt väsentligt blir en del av Ryska federationen men med formell självständighet. Lukasjenko kan få sitta kvar, men i praktiken blir det i Moskva besluten tas. Lukasjenko blir en marionett till Putin. (30 aug 2020, "I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en ”reservpolisstyrka” som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksander Lukasjenkos sida vid behov.")

Väst utmanar inte Ryssland över Belarus. (30 aug 2020, "I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en ”reservpolisstyrka” som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksander Lukasjenkos sida vid behov.")

Västmakterna kommer inte utmana Ryssland, som är en kärnvapenmakt, om Belarus. (30 aug 2020, "I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en ”reservpolisstyrka” som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksander Lukasjenkos sida vid behov.")

En folkomröstning om Nato skulle reta upp Ryssland och riskera att trappa upp våldet i östra Ukraina ytterligare. (3 feb 2017, i en kommentar till SVT Nyheter)

Ryssland

Jag tolkar det som ett populistiskt utspel. (3 feb 2017, i en kommentar till SVT Nyheter)

Ryssland

Det kan betyda att Ukraina går mot ekonomiskt och politiskt kaos, och att det blir nyval som stjäl en massa tid och kraft och att nästa IMF-utbetalning inte kommer och att landet står inför en akut kreditkris. (16 feb 2016, efter misstroendeomröstningen om Arsenij Jatsenjuk)

Sedan Euromajdan har en del skett för att bekämpa korruptionen, men ännu har ingen på hög nivå fällts och dömts för korruption. Enligt opinionsundersökningar anser ukrainarna att landet är mer korrupt i dag än under Janukovytjs tid, vilket måste ses som ett kollosalt misslyckande. (16 feb 2016, efter misstroendeomröstningen om Arsenij Jatsenjuk)

Förväntningarna är inte särskilt stora. Jag ser inte varför Ryssland skulle återgå till Minsköverenskommelsen, när man inte gjort det hittills. De har hittills använt diplomatiska samtal till att förhindra eller förhala sanktioner. (6 feb 2015, nyhetsartikel)

Nu är signalen att man försöker att köra det diplomatiska spåret en gång till. Men att hotet ligger kvar att leverera defensiva vapen, exempelvis pansarvärnsrobotar och terrängbilar. (6 feb 2015, nyhetsartikel)