| Att samtidspoesin är bekväm kanske är elakt sagt, men jag tänker att utan en antagonist tvingar inte poesin sig själv att svara på en del svåra frågor som rör dess väsen, dess funktion och vara. Det kanske är ett så pass stort strukturellt problem att det inte går att övervinna. (31 jan 2019, i en debatt om modern svensk poesi som började efter litteraturkritikern Victor Malms artikel "Samtidspoesin har blivit bekväm" i Expressen.)
|