Mitt skinn tycker jag är toppen det räcker runt hela kroppen. Nerifrån tårna upp under håret lagom runt armarna, lagom runt låret. Det skrynklar sig när jag skrattar och gråter eller ingenting fattar. Det är nog tur att skinnet inte tog slut för utan skinn såg man nog äcklig ut.
Det sägs att den nuvarande konsten har satt upp det fula som sitt mål i stället för det sköna. Det vore mer hotfullt om kvinnorna slutade att vara fåfänga, vilket man skulle förmoda att de blivit efter många av senaste tidens moden.