Det faktiska är att det inte finns något som du kan lita på; och det är ett fruktansvärt faktum, om du gillar det eller inte. Psykologiskt sett finns det ingenting i världen som du kan sätta din tro, ditt förtroende eller din övertygelse till. Varken dina gudar eller din vetenskap kan rädda dig, ge dig psykologisk visshet; och du måste acceptera att det inte finns något som du kan lita på alls.
Vad vi fruktar mest är inte att vi är otillräckliga. Vår djupaste rädsla är att vara omåttligt kraftfulla. det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer mest. Att spela obetydlig förbättrar inte världen. Det finns ingenting upplyst med att förminska sig för att andra inte ska känna sig osäkra. När vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.