Som gammal har man inte slutat lära sig utan kan fortsätta att utveckla sammanhang, både nya och gamla. Detta kan utvecklas till äldre människors största bidrag till både samtiden och framtiden.
Ditt liv, hur du lever det, hur länge du levt det, etcetera, påverkar både vad du har lärt dig och vad du lär dig just nu. Vi lever kanske inte alltid som vi lär. Men vi kan vara säkra på att "vi lär som vi lever", och att hjärnans utveckling påverkas både av hur det varit och hur det är.
Den demografiska utvecklingen tyder på att fler människor framöver blir både 90 och 100 år. När minnena från 30-årsåldern kan påverka oss på skilda sätt både som 50-åringar och 100-åringar blir kanske själva livet mer tidlöst?