Tomas Jonsson

Hur man använder språket gentemot varann är en viktig indikator på en miljö – och hur vill man ha miljön på en skola? Man vill gärna känna trygghet och glädje, då behöver man förstärka det med språket. Ett dåligt språk går i motsatt riktning. (8 maj 2024, under ett besök på Gångvikens skola i Sundsvall som en del av projektet för att prata om vikten av bra språk.) Elever

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Hur (=hurdan) man (=idiot, kille, karl) använder språket gentemot varann är (=befinner sig, vara) en (=någon) viktig (=essentiell, signifikant, meningsfull, väsentlig, angelägen, angeläget, betydande, betydelsefull, huvudsaklig) indikator på (=ettrig, kungen, villig) en (=någon) miljö (=omgivning) – och (=et, samt) hur (=hurdan) vill man (=idiot, kille, karl) ha (=äga) miljön på (=ettrig, kungen, villig) en (=någon) skola? Man (=idiot, kille, karl) vill gärna känna (=treva, uppleva, beröra) trygghet (=försäkran, säkerhet) och (=et, samt) glädje, (=munterhet, sällhet, upprymdhet, vällust, välbehag, fröjd, lycka) då (=emedan, förr) behöver man (=idiot, kille, karl) förstärka (=intensifiera, amplifiera) det med (=tillsammans) språket. Ett dåligt (=inte bra, pjåkigt, illa, suger, kasst) språk (=tungomål) går i motsatt (=omvänd) riktning. (=kurs, håll)

---

Översatt till rövarspråket:  Hohuror momanon anonvovänondoderor sospoproråkoketot gogenontotemomotot vovaroranonnon äror enon vovikoktotigog inondodikokatotoror popå enon momiloljojö – ocochoh hohuror vovilollol momanon hoha momiloljojönon popå enon soskokolola? Momanon vovilollol gogärornona kokänonnona totrorygoggoghohetot ocochoh goglolädodjoje, dodå bobehohövoveror momanon foförorsostotärorkoka dodetot momedod sospoproråkoketot. Etottot dodåloligogtot sospoproråkok gogåror i momototsosatottot rorikoktotnoninongog. (8 maj 2024, under ett besök på Gångvikens skola i Sundsvall som en del av projektet för att prata om vikten av bra språk.)

Baklänges:  Gnintkir ttastom i råg kårps tgilåd ttE .tekårps dem ted akrätsröf nam revöheb åd ,ejdälg hco tehggyrt annäk anräg lliv naM ?aloks ne åp nöjlim ah nam lliv ruh hco – öjlim ne åp rotakidni gitkiv ne rä nnarav tometneg tekårps rednävna nam ruH. (8 maj 2024, under ett besök på Gångvikens skola i Sundsvall som en del av projektet för att prata om vikten av bra språk.)

SMS-svenska:

hur man anvNDr språket g1tMot varann R 1 viktig indikator på 1 miljö – & hur vill man ha miljön på 1 skola?man vill gRna kNna trygghet & glädje,då BhövR man förstRka Dt med språket.ett dåligt språk går i motsatt riktning. (8 maj 2024, under ett besök på Gångvikens skola i Sundsvall som en del av projektet för att prata om vikten av bra språk.)

---

Liknande ordspråk:

Språket är själens fingeravtryck och så länge det finns människor som pratar ett språk är språket viktigt. När språket dör, dör även folket, det är språket som bär kulturen. (23 aug 2016, när han pratade om betydelsen av att ha bibeltexter på meänkieli)

Det är oundvikligt framför allt. Språket förändras ju vare sig vi vill eller inte. De flesta är överens om att det är en naturlig process att språket förändras, men få människor vill att språket ska förändras under den egna livstiden. (10 mar 2023, i en debatt om att språkförändring är oundviklig och en naturlig process, men många motstår förändringar under sin egen livstid.)

Aktivisterna och de som reagerar negativt i kommentarsfälten har samma uppfattning om språk och verklighet. Aktivisterna vill inte ändra språket, utan maktstrukturer i samhället. Kommentatorerna har samma syn på sambandet mellan språk och verklighet. Att språket har en verklighetskonstruerande potential. Annars finns det ingen anledning att bli upprörd över språkförändringar. (2 jun 2015, i en ny avhandling om hur aktivister från 1960-talet och framåt har verkat för att förändra språket, undersökt debatten på nätet och hur språkvårdare påverkas.)

Det beror på vad man vill med språket. De elever som har svenska som sitt förstaspråk får också undervisning i svenska i skolan, trots att de redan kan svenska. Att lära sig ett språk innebär inte bara att du pratar, utan du lär dig mer om språket. (4 sep 2018, nyhetsartikel om modersmålsundervisning)

Du skall känna dig trygg oavsett var du befinner dig i kommunen. Brottslighet sker lokalt och behöver förebyggas lokalt. Det är vår uppgift att se till att varje kommuninvånare kan känna sig trygg – hemma och i den offentliga miljön. Därför vill vi: Öka antalet fältarbetare inom socialförvaltningen vars arbete är att fånga upp ungdomar på glid. Fördjupa samarbetet med polis, socialtjänst, fritidspersonal och vårdcentraler. Installera fler trygghetskameror för ökad känsla av trygghet. Stärka arbetet med integration så att varje invånare skall känna sig delaktig i samhällets utveckling. Verka för fler elevvärdar i skolan. Röja upp och göra det trevligare så att fler vill motionera och röra sig i området. Öka självförsörjandegraden. Öppna upp sekretessväggarna mellan olika myndigheter. Säkerställa att alla får möjlighet att utveckla det svenska språket, från förskola och uppåt. (26 maj 2022, nyhetsartikel inför valet 2023 om hur partierna ska tackla problemen i Sloalyckan och Falkagård i Falkenberg)

Barnslighet är både skattebefriat och gratis!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!