Om du skrattar åt mitt ansikte, skrattar du åt Gud; om du skrattar åt mina kläder, skrattar du åt min skräddare; om du skrattar åt mina gärningar, skrattar du åt mig.
En författare är i grunden en människa som förlorat sin skugga. Överlever han sig själv och blir en gammal kvarn som mal ord, så är han, rättare sagt, en skugga som förlorat sin människa.