Isabella Lövin

Jag är den första att beklaga att två olika myndigheter redovisar svenska utsläpp på olika sätt, och att detta leder till förvirring i debatten. Det är heller inte rättvisande att hänvisa till kvartalssiffror, då utsläpp kan påverkas såväl av väderlek som av enskilda verksamheters konjunkturer. (18 maj 2018, kommentar till SVT:s Faktakollen efter debatten i Agenda) Sverige

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Jag är (=befinner sig, vara) den första att beklaga att två (=tvenne, par) olika (=skilda) myndigheter redovisar svenska utsläpp på (=ettrig, kungen, villig) olika (=skilda) sätt, (=fason) och (=et, samt) att detta leder till (=åt, mot) förvirring (=sinnesfrånvaro, röra, desorientering) i debatten. Det är (=befinner sig, vara) heller inte (=ej, icke) rättvisande att hänvisa (=åsyfta) till (=åt, mot) kvartalssiffror, då (=emedan, förr) utsläpp kan (=har kunskap i) påverkas såväl av (=avbruten, från, bruten) väderlek (=väder) som (=såsom) av (=avbruten, från, bruten) enskilda verksamheters konjunkturer.

---

Översatt till rövarspråket:  Jojagog äror dodenon foförorsostota atottot bobekoklolagoga atottot totvovå ololikoka momynondodigoghohetoteror roredodovovisosaror sosvovenonsoskoka utotsosloläpoppop popå ololikoka sosätottot, ocochoh atottot dodetottota loledoderor totilollol foförorvovirorrorinongog i dodebobatottotenon. Dodetot äror hohelolloleror inontote rorätottotvovisosanondode atottot hohänonvovisosa totilollol kokvovarortotalolsossosifoffofrororor, dodå utotsosloläpoppop kokanon popåvoverorkokasos sosåvovälol avov vovädoderorlolekok sosomom avov enonsoskokiloldoda voverorkoksosamomhohetoterorsos kokononjojunonkoktoturoreror. (18 maj 2018, kommentar till SVT:s Faktakollen efter debatten i Agenda)

Baklänges:  Rerutknujnok sretehmaskrev adliksne va mos kelredäv va lävås sakrevåp nak ppälstu åd ,rorffisslatravk llit asivnäh tta ednasivttär etni relleh rä teD .nettabed i gnirrivröf llit redel atted tta hco ,ttäs akilo åp ppälstu aksnevs rasivoder retehgidnym akilo åvt tta agalkeb tta atsröf ned rä gaJ. (18 maj 2018, kommentar till SVT:s Faktakollen efter debatten i Agenda)

SMS-svenska:

jag R d1 första att Bklaga att 2 olika myndighetR redovisar sv1ska utsläpp på olika sätt,& att Dtta leDr till förvirring i Dbatt1.Dt R hLR inT rättvisanD att hNvisa till kvartalssiffror,då utsläpp kan påvRkas såväl av väDrlek som av 1skilda vRxamhetRs konjunkturR. (18 maj 2018, kommentar till SVT:s Faktakollen efter debatten i Agenda)

---

Liknande ordspråk:

Det svenska redovisningssystemet för utsläpp av klimatgaser följer internationella riktlinjer. Skogligt biogena utsläpp redovisas sammanlagt för hela nationen på statlig nivå. Därför ska kommunernas värmeverk i sitt bokslut redovisa noll i utsläpp. Annars blir det dubbelräkning. Men det innebär inte att man har noll i utsläpp, det innebär bara att redovisningen flyttas från kommunal till statlig nivå. (15 okt 2021, när han förklarar hur redovisningssystemet för utsläpp fungerar.)

Flygets utsläpp är omfattande och om vi ska nå målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad 2045 så måste vi alla bidra och bjuda till på olika sätt. (8 nov 2018, under en intervju där hon pratar om sin åsikt om nedläggningen av inrikesflyget på Dala Airport.)

Det är fokus på många olika typer av satsningar och saknas en röd tråd. Man borde snarare titta på de stora frågorna. Kan vi till exempel inte försörja Sverige med cement måste vi importera, något som leder till höga utsläpp. Och så måste vi satsa på elektrifieringen. (17 sep 2021, när Sverigedemokraterna kritiserade regeringens klimatsatsningar.)

Det blir ju uppskattningar när man pratar om konsumtionsbaserade utsläpp, men det är så bra vi kan göra den här typen av beräkningar idag. Och jag tycker att det är väldigt viktigt att man informerar sig om storleksordningen på utsläpp inom olika områden för att förstå vad som är viktigast att prioritera. (14 dec 2018, när de pratar om konsumtionsbaserade utsläpp)

Vi har en klimatlag och en klimatkris och vi ska ner till noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Det handlar om en ökning av utsläpp som skulle öka våra utsläpp med tre procent. (23 aug 2019, en pressträff på fredagen)

Det är julafton om 134 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!