| Den idealiske statsmannen är som den förfärlige snömannen. Alla talar om honom men ingen har sett honom.
|
| |
Ordspråket förklarat med synonymordlista:
Den idealiske statsmannen
är (=befinner sig, vara) som (=såsom) den förfärlige snömannen.
Alla (=varje, samtliga) talar
om (=runt, ifall, försåvitt) honom
men (=ändock, skada) ingen har sett honom.
Översatt till rövarspråket:
Dodenon idodealolisoskoke sostotatotsosmomanonnonenon äror sosomom dodenon foförorfofärorloligoge sosnonömomanonnonenon. Alollola totalolaror omom hohononomom momenon inongogenon hoharor sosetottot hohononomom.
|
| Baklänges:
monoh ttes rah negni nem monoh mo ralat allA .nennam¶Ãns egilr¤Ãfr¶Ãf ned mos r¤Ã nennamstats eksilaedi neD.
|
|
SMS-svenska:
d1 iDaliske statsmann1 R som d1 förfRliG snömann1.alla talar om honom m1 ing1 har Ctt honom.
|
Liknande ordspråk:
När alla måste se upp till honom kunde ingen tycka om honom - utom alltså kvinnor.
|
| |
Jag tror, nej jag vet, att en man som verkligen har älskat och blivit älskad igen av en kvinna, han kan nog sedan möta motgångar och olycka. Han kan bli ensam, han kan bli övergiven. Men det kan aldrig gå honom helt illa. Jag menar: invärtes, i sinnet kan det aldrig gå honom helt illa. Där kommer han alltid ha ett område att falla tillbaka på, en fast punkt som håller honom i jämvikt, en rikedom ingen kan ta från honom.
|
Jag kommer fortsätta använda honom och jag kommer se hur det går, ... Jag tycker han klarar det bra. Jag blir positivt överraskad av vad jag sett av honom, som vem som helst skulle bli.
|
Programledaren övertygar med sitt levande och triumferande exempel publiken om värdet av medelmåttigheten. Han framkallar inga mindervärdeskomplex även om han erbjuder sig själv som idol, och publiken belönar honom genom att älska honom. Han representerar ett ideal som ingen behöver anstränga sig för att nå upp till, därför att alla redan befinner sig på hans nivå.
|
| |
Men en officer på tjänst känner ingen - att vara partisk är att vanhedra både sig själv och den som han felaktigt befordrar. Vad skall man tycka om honom som kräver av sina vänner det som vanärar honom? Se på honom som blinkar åt och ser mellan fingrarna på överträdelser hos en, som han låter straffa hos en annan, och jämför honom med den omutliga soldaten som gör sin plikt troget, trots att det ibland strider mot hans privata känslor. Den enes uppträdande kommer att vördas och eftersträvas, den andres kommer att föraktas som en satir på soldatskap och heder.
|