Problemet med(=tillsammans) våra dagars ungdom(=uppväxttid, tonår, yngling)är(=befinner sig, vara) att den inte(=ej, icke) betraktar sig som(=såsom)en(=någon) byggfirma utan som(=såsom) ett rivningsföretag.
Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.
De flesta av våra läsare betraktar fortfarande våra ord som ett fönster och inte som en yta: de vill se igenom orden, in till de stora och tragiska gestalter som iscensätter berättelsens passionerade drama.