Om man har tagit hand om en människa, så hjälper det inte att ge något, man måste ge allt. Absolut allt måste man ge, och man får intet tillbaka.
Jag säger dig, hopplös sorg är lidelselös; Endast män som inte tror på förtvivlan, halvlärda i ångest, slår genom midnattsluften uppåt mot Guds tron i högljutt tillträde av skrik och förebråelser.
Tänk tårar! Det finns dock något som hjälper bättre, nämligen att skratta. Men det att kunna skratta är en Guds gåva man får i ålderdomen. Och de som inte får den, borde dö.