Det finns en viss komik i att bli gammal, eftersom man själv tycker sig vara oförändrad, så till vida, medan andra upptäcker något av allt som man inte märker.
För att vara helt säker på att jag inte missat något, eftersom vi ser många människor springa omkring och tala om grunden för alla dessa värderingar, läste jag Nya Testamentet igen och försäkrade mig om att jag inte missat något. Vet du vad? Under de tre åren av Jesu Kristi uppdrag, hans tjänst, finns det inget nämnt eller ens en antydan om att du bör ta sjukvård eller utbildningsmöjligheter ifrån barn för att ge till de rikaste människorna i världen. Ingen alls.
Går det egentligen så fort framåt med den hastighet vi håller i dag? Eller ställer vi kanske mest till det för oss själva och varandra utan att få så mycket gjort när alla rör sig för fort? Den tanken gör ju bara alltsammans ännu värre. Vad om så många är så trötta och det alldeles i onödan eftersom det ändå inte blir så mycket gjort?!