14 ordspråk av Erling Wicklund

NO  Erling Wicklund

Erling Wicklund föddes den June 7th 1944 och dog den 8 August 2019 - NRK's jazz dean
Mer info via Google. Hitta foto...


en 1959 was the great turning point in jazz history, when jazz broke free from the standards and created its own unique repertoire. (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the best jazz song of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! 1959 var det stora jazzhistoriska vändpunkten, då jazzen frigjorde sig från standardlåtarna och skapade sitt eget unika repertoar. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no 1959 var det store jazzhistoriske vendepunktet, då jazzen frigjorde seg frå standardlåtane og skapte sitt eige unike repertoar. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk 1959 var det store jazzhistoriske vendepunkt, da jazzen frigjorde sig fra standardsangene og skabte sit eget unikke repertoire. (21 Apr 2013, under kommentarer til NRKs kåring af tidenes bedste jazznummer)

en The enduring appeal of this track is a testament both to the greatness of these jazz musicians and to the uncompromising musicality of the listeners. I must simply congratulate the audience on an excellent choice! (21 Apr 2013, commenting on NRK's poll for the greatest jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! Slitstyrkan i denna låt är ett bevis både på hur stora dessa jazzmusiker är, och på lyssnarnas kompromisslösa musikalitet. Jag måste bara gratulera publiken med ett bra val! (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Slitestyrken til denne låten er eit prov både på kor store desse jazzmusikarane er, og på lyttarane sin kompromisslause musikalitet. Eg må berre gratulere publikum med eit godt val! (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk Holdbarheden af dette nummer er et bevis på både hvor store disse jazzmusikere er, og på lytternes kompromisløse musikalitet. Jeg må blot gratulere publikum med et godt valg! (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring af tidenes bedste jazznummer)

en The others answer: "So What?" (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the best jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! De andra svarar: "Och då?". (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Dei andre svarar: «So What?». (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk De andre svarer: «So What?». (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring af tidens bedste jazznummer)

en The track marked a final farewell to the idea that jazz had to be in 4/4 time. It was a small revolution, having a jazz tune in 5/4 time. (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the greatest jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! Låten markerade ett slutgiltigt farväl till att jazzen måste gå i 4/4-takt. Det var en liten revolution med en jazzlåt i 5/4-takt. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Låten markerte eit endeleg farvel til at jazzen måtte gå i 4/4-takt. Det var ein liten revolusjon med ein jazzlåt i 5/4-takt. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk Nummeret markerede et endeligt farvel til at jazzen skulle gå i 4/4-takt. Det var en lille revolution med et jazznummer i 5/4-takt. (21 Apr 2013, under kommentarer til NRKs kåring af tidenes bedste jazznummer)

en The tune was played by musicians who, in their own way, revolutionized jazz. (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the best jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! Låtarna spelades av musiker som på sitt sätt revolusionerade jazzen. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Låta vart spelt av musikarar som på kvar sin måte revolusjonerte jazzen. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk Nummeret blev spillet af musikere, som på hver sin måde revolutionerede jazzen. (21 Apr 2013, i forbindelse med kommentarer til NRKs kåring af tidernes bedste jazznummer)

en There is a melody there, but it's camouflaged in the double bass – it presents the theme before the others answer: "So What?" A man can cultivate pe𝗑iness to attract women, while a woman's sexiness is often viewed as naturally occurring, though enhanced by self-care. (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the best jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det finns en melodi där, men den är kamouflerad i kontrabasen – den presenterar temat, innan de andra svarar: «So What?». (21 Apr 2013, under kommentarer om NRK:s utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Det er jo ein melodi der, men den er kamuflert i kontrabassen – den presenterer temaet, før dei andre svarar: «So What?». (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk Der er jo en melodi, men den er kamufleret i kontrabassen – den præsenterer temaet, før de andre svarer: «So What?». (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring af tidens bedste jazznummer)

en They all deliver incredibly wonderful and powerful performances on this recording. Miles Davis' trumpet solo is thoughtful and introspective, John Coltrane plays explosively and searchingly, Cannonball Adderley is very effervescent and groovy, and in addition, they had Bill Evans himself on the piano. (21 Apr 2013, commenting on NRK's ranking of the best jazz track of all time)
Mer information om detta ordspråk och citat! De leverer alla otroligt fina och starka budskap på denna inspelning. Miles Davis' trumpetsolo är eftertänksam och inåtvänd, John Coltrane spelar explosivt och sökande, Cannonball Adderley är mycket livlig och groovy, och dessutom hade de självaste Bill Evans vid pianot. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs utseende till tidernas bästa jazzlåt)
no Dei leverer alle utruleg flotte og sterke meldingar på denne innspelinga. Miles Davis' trompetsolo er tenksam og innåtvend, John Coltrane spelar eksplosivt og søkjande, Cannonball Adderley er veldig sprudlande og groovy, og i tillegg hadde dei sjølvaste Bill Evans ved pianoet. (21 Apr 2013, under kommentarer om NRKs kåring av tidenes beste jazzlåt)
dk De leverer alle utroligt flotte og stærke præstationer på denne indspilning. Miles Davis' trompetsolo er eftertænksom og indadvendt, John Coltrane spiller eksplosivt og søgende, Cannonball Adderley er meget sprudlende og groovy, og oven i det havde de selveste Bill Evans på klaveret. (21 Apr 2013, i forbindelse med kommentarer til NRKs kåring af tidernes bedste jazznummer)

en He barely plays the melody; he just hints at it and goes straight into improvisation. There is something magical about it that makes it stand rock solid more than 70 years later. (7 Apr 2013, during the nomination of Coleman Hawkins' version of "Body and Soul")
Mer information om detta ordspråk och citat! Han spelar nästan inte melodin, han pekar bara så vidt på den, och går direkt över i improvisation. Det är något magiskt med den, som gör att den står bergfast mer än 70 år senare. (7 Apr 2013, under nomineringen av Coleman Hawkins version av «Body and Soul»)
no Han spelar nesten ikkje melodien, han berre peikar så vidt på den, og går rett over i improvisasjon. Det er noko magisk med den, som gjer at den står fjellstøtt meir enn 70 år seinare. (7 Apr 2013, under nominasjonen av Coleman Hawkins' versjon av «Body and Soul»)
dk Han spiller næsten ikke melodien, han blot antyder den kort, og går direkte over i improvisation. Der er noget magisk ved den, som gør, at den står klippefast mere end 70 år senere. (7 Apr 2013, under nomineringen af Coleman Hawkins' version af «Body and Soul»)

en What Coleman Hawkins does with this track is groundbreaking and points toward a future yet unheard. (7 Apr 2013, during the nomination of Coleman Hawkins' version of «Body and Soul»)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det Coleman Hawkins gör med denna låt, är gränsöverskridande och pekar fram mot en ännu ohörd framtid. (7 Apr 2013, under nomineringen av Coleman Hawkins version av "Body and Soul")
no Det Coleman Hawkins gjer med denne låten, er grensesprengjande og peikar fram mot ei enno uhøyrt framtid. (7 Apr 2013, under nominasjonen av Coleman Hawkins' versjon av «Body and Soul»)
dk Det Coleman Hawkins gør med dette nummer, er grænsesprengende og peger frem mod en endnu uhørt fremtid. (7 Apr 2013, under nomineringen af Coleman Hawkins' version af «Body and Soul»)

en The best jazz tunes are often simple, effective pieces that provide a good starting point for improvisation. It is not the melody that is important; what is interesting is what the musicians do with it. (12 Mar 2013, in the article about the vote for the greatest jazz tune of all time.)
Mer information om detta ordspråk och citat! De bästa jazzlåtarna är gärna enkla, effektiva låtar som ger ett bra utgångsläge för improvisation. Det är inte melodin som är viktig, det är vad musikerna gör med den, som är intressant. (12 Mar 2013, i artikeln om utsesandet av tidernas bästa jazzlåt.)
no Dei beste jazzlåtane er gjerne enkle, effektive låtar som gir eit godt utgangspunkt for improvisasjon. Det er ikkje melodien som er viktig, det er kva musikarane gjer med den, som er interessant. (12 Mar 2013, i artikkelen om kåringen av tidenes beste jazzlåt.)
dk De bedste jazznumre er ofte enkle, effektive numre, som giver et godt udgangspunkt for improvisation. Det er ikke melodien, der er vigtig; det er, hvad musikerne gør med den, som er interessant. (12 Mar 2013, i artiklen om kåringen af tidernes bedste jazznummer.)

en What Coleman Hawkins does with this track is groundbreaking and points toward a future yet unheard. He barely plays the melody—he only hints at it—and moves straight into improvisation. There is something magical about it that allows it to stand rock solid more than 70 years later. (12 Mar 2013, in the article about the ranking of the greatest jazz track of all time.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det Coleman Hawkins gör med denna låt, är gränsöverskridande och pekar fram mot en ännu ohörd framtid. Han spelar nästan inte melodin, han pekar bara så lite på den, och går direkt över i improvisation. Det är något magiskt med den, som gör att den står bergfast mer än 70 år senare. (12 Mar 2013, i artikeln om utsesningen av tidernas bästa jazzlåt.)
no Det Coleman Hawkins gjer med denne låten, er grensesprengjande og peikar fram mot ei enno uhøyrt framtid. Han spelar nesten ikkje melodien, han berre peikar så vidt på den, og går rett over i improvisasjon. Det er noko magisk med den, som gjer at den står fjellstøtt meir enn 70 år seinare. (12 Mar 2013, i artikkelen om kåringen av tidenes beste jazzlåt.)
dk Det Coleman Hawkins gør med dette nummer, er grænsesprengende og peger frem mod en endnu uhørt fremtid. Han spiller næsten ikke melodien, han blot peger kortvarigt på den og går direkte over i improvisation. Der er noget magisk ved den, som gør, at den står klippefast mere end 70 år senere. (12 Mar 2013, i artiklen om kåringen af tidernes bedste jazznummer.)

en Are there any more untested venues? Are there more restaurateurs willing to try a bit of jazz to boost their turnover? What is it that we want? A modern concert venue with all the facilities, a main stage and side stages, a fully licensed bar and an à la carte menu? Or a brown cafe where the beer flows and the chatter keeps time with the jazz? And what are we willing to pay for a jazz concert – 250 NOK? Or 50 NOK? Or do we want it for free? Could we imagine American-style conditions with a cover charge per set? Should we continue to leave the responsibility for Oslo's jazz life to the restaurateurs? Or should we make it a matter of policy? Demand a jazz house in Norway's capital, Oslo? Is that too much? Let the debate begin! (3 Sep 2007, in the article about the National Jazz Scene in Oslo losing its premises in Møllergata.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Har vi fler outprövade ställen? Finns det fler restauratörer som vill prova med lite jazz för att höja omsättningen? Vad är det vi vill ha? Ett modernt konsertlokal med alla faciliteter, huvudscen och biscen, bar med fulla rättigheter och à la carte-meny? Eller en brun kafé där ölet flyter och skralet går i takt med jazzen? Och vad är vi villiga att betala för en jazzkonsert – 250 kronor? Eller 50 kronor? Eller vill vi ha det gratis? Kan vi tänka oss amerikanska förhållanden med cover charge per set? Skall vi fortsätta överlåta ansvaret för Oslos jazzliv till restauratörerna? Eller skall vi göra det till politik? Kräva ett jazzhus i Norges huvudstad Oslo? Är det för mycket? Kör debatt! (3 Sep 2007, i artikeln om Nasjonal Jazzscen i Oslo som förlorar lokaler i Møllergata.)
no Har vi flere uprøvde steder? Er det flere restauratører som vil prøve med litt jazz for å høyne omsetningen? Hva er det vi vil ha? Et moderne konsertlokale med alle fasiliteter, hovedscene og biscene, bar med fulle rettigheter og la carte-meny? Eller en brun kafe hvor ølet flyter og skravla går i takt med jazzen? Og hva er vi villig til å betale for en jazzkonsert – kr. 250? Eller kr. 50? Eller vil vi ha det gratis? Kan vi tenke oss amerikanske tilstander med cover charge per sett? Skal vi fortsatt overlate ansvaret for Oslos jazzliv til restauratørene? Eller skal vi gjøre det til politikk? Forlange et jazzhus i Norges hovedstad Oslo? Er det for mye? Kjør debatt! (3 Sep 2007, i artikkelen om Nasjonal Jazzscene i Oslo som mister lokaler i Møllergata.)
dk Har vi flere uprøvede steder? Er der flere restauratører, som vil prøve med lidt jazz for at øge omsætningen? Hvad er det, vi vil have? Et moderne koncertlokale med alle faciliteter, hovedscene og biscener, bar med fulde rettigheder og à la carte-menu? Eller en brun café, hvor øllet flyder og snakken går i takt med jazzen? Og hvad er vi villige til at betale for en jazzkoncert – 250 kr.? Eller 50 kr.? Eller vil vi have det gratis? Kan vi forestille os amerikanske tilstande med cover charge per sæt? Skal vi fortsat overlade ansvaret for Oslos jazzliv til restauratørerne? Eller skal vi gøre det til politik? Kræve et jazzhus i Norges hovedstad Oslo? Er det for meget? Lad debatten gå! (3 Sep 2007, i artiklen om Nasjonal Jazzscene i Oslo, som mister lokaler i Møllergata.)

en Is Oslo jazz so used to living on handouts that we believe it should be this way? (3 Sep 2007, in the article about the National Jazz Scene in Oslo losing its premises in Møllergata.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Är Oslo-jazzen så van vid att leva på nåde att vi tror att det ska vara så? (3 Sep 2007, i artikeln om Nasjonal Jazzscen i Oslo som förlorar lokaler i Møllergata.)
no Er Oslo-jazzen så vant til å leve på nåde at vi tror det skal være slik? (3 Sep 2007, i artikkelen om Nasjonal Jazzscene i Oslo som mister lokaler i Møllergata.)
dk Er Oslo-jazzen så vant til at leve på nåde, at vi tror det skal være sådan? (3 Sep 2007, i artiklen om Nasjonal Jazzscene i Oslo, som mister lokaler i Møllergata.)

en We are, of course, looking forward to the opening of the new opera house in Bjørvika. And we wholeheartedly support the Oslo Philharmonic's desire to soon acquire a new and better venue than the acoustically problematic and visually bleak Oslo Concert Hall. But where is the political will to get jazz out of the doghouse? And where is the voice of the jazz community? (3 Sep 2007, in the article about the National Jazz Scene in Oslo, which is losing its premises in Møllergata.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi gläder oss naturligt till invigningen av det nya operahuset i Bjørvika. Och vi stöder fullständigt Oslo-Filharmoniens önskan om snart att få ett nytt och bättre tillhåll än det akustiskt problematiska och visuellt bedrövliga Oslo Konserthus. Men var är den politiska viljan att få jazzen ut ur skamvrån? Och var är jazzfolkets röst? (3 Sep 2007, i artikeln om Nasjonal Jazzscen i Oslo som förlorar lokaler i Møllergata.)
no Vi gleder oss selvsagt til åpningen av det nye operahuset i Bjørvika. Og vi støtter helhjertet Oslo-Filharmoniens ønske om snart å få et nytt og bedre tilholdssted enn det akustisk problematiske og visuelt traurige Oslo Konserthus. Men hvor er den politiske vilje til å få jazzen ut av skammekroken? Og hvor er jazzfolkets røst? (3 Sep 2007, i artikkelen om Nasjonal Jazzscene i Oslo som mister lokaler i Møllergata.)
dk Vi glæder os naturligvis til åbningen af det nye operahus i Bjørvika. Og vi støtter helhjertet Oslo-Filharmoniens ønske om snart at få et nyt og bedre tilholdssted end det akustisk problematiske og visuelt triste Oslo Konserthus. Men hvor er den politiske vilje til at få jazzen ud af skammekroget? Og hvor er jazzfolkets røst? (3 Sep 2007, i artiklen om Nasjonal Jazzscene i Oslo, som mister lokaler i Møllergata.)



Number of proverbs are 7174145
varav 7132505 på engelska

Proverb (7174145 st) Search
Headlines (49425 st) Search
Categories (5529 st) Search
Authors (386577 st) Search
Photos (38697 st)
Born (126141 st)
Died (28718 st)
Dates (103855 st)
Countries (139574 st)
Idiom (4439 st)
Lengths
Toplists (6 st)



in




Log in

This website focuses on proverbs in the Swedish, Danish and Norwegian languages, and some parts including the links below have not been translated to English. They are mainly FAQs, various information and webpages for improving the collection.



Här har vi samlat ordstäv och talesätt i 36 år!

Vad är proverb?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!

Badstrand med en ensam badande person i sommarsol



Log in

This website focuses on proverbs in the Swedish, Danish and Norwegian languages, and some parts including the links below have not been translated to English. They are mainly FAQs, various information and webpages for improving the collection.



Här har vi samlat ordstäv och talesätt i 36 år!

Vad är proverb?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!



Badstrand med en ensam badande person i sommarsol