Förr i tiden kunde jag inte förstå, varför jag inte fick något svar på min fråga. Idag kan jag inte förstå, hur jag kunde tro, att jag kunde fråga. Men jag trodde ju inte alls, jag frågade bara.
Han springer efter sakerna som en nybörjare på skridskor, som dessutom övar sig där det är förbjudet.
Han trodde att han hade gjort en staty, men han hade bara hela tiden huggit i samma spår av ensidighet, men ännu mer av hjälplöshet.