Det var oväntat för mig, sa bruden på bröllopet. |
Det var starkt, sa bonden, drack skedvatten. |
Det ända ryser i min kropp, sa flickan, stack istappen i barmen. |
Det är bara kärlekssmällar, sa gumman, slog gubben i huvet med ugnsrakan. |
Det är bara mitt klavér som blåser, sa tiggaren när han släppte sig. |
Det är detsamma hur det går, sa käringen, ramla ner från taket. |
Det är Gudi nog, sa pojken om risbastun. |
Det är ingen botten i prästasäcken, sa länsman till prästen. Det for en länsman genom den en gång och så gick det så, svarte prästen. |
Det är inte borta för det, sa käringen, kasta mjöl under bordet. |
Det är inte gott för mannen att vara allena, tyckte gubben och förlovade sig på påskdan när han begravt gumman sin på långfredan. |
Det är inte långt mellan varven, sa käringen, åkte på kvarnstenen. |
Det är vanligt, sa bonden, blev bet på kungen. |
Die dummen Schweden, sa tysken, fick stryk. |
Ditt liv hänger på en tråd, sa skräddarn till synålen. |
Djävlar i den, sa bagaren, drogs med döden. |