Bättre sent än aldrig, sa käringen, kasta jästen efter i ugnen. |
Den förbannade brådskan, sa han som kröp och sket. |
Den kan väl bli nyttig till något, sa flickan, tog vaggan med sig. |
Den klokaste ger efter, sa bonden, gick undan för lokomotivet. |
Den klokaste ger efter, sa bonden, gick undan för lokomotivet. |
Den som har pipa och eld, kan röka när han vill, sa Branten. |
Den som spar, han har, sa smålänningen, hällde supen i flaskan. |
Det bryr jag mig inte om för jag tar droppar sen, sa gumman när hon åt andra grisen. |
Det både värmer och klär, sa käringen om löständerna. |
Det faller i god jord, sa klockarn, när prästen föll i graven. |
Det gick an det var ingen ko, sa bonn, miste hustrun. |
Det gör ändå vad det kan, sa gumman, skulle gifta om sig. |
Det har jag hört, sa Döva Emma. |
Det här blir en fin framtid, sa gubben, gjorde konkurs. |
Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska. |