3217 ordspråk i kategorin

Environment

I was surprised; I had never seen cloudberries here before. So when a cluster of berries appeared in front of me, I almost had to rub my eyes. (2 Oct 2023, while recounting the experience of finding cloudberries on Svalbard)

Jag blev överraskad, jag har aldrig sett hjortron här förut. Så när en klunga med bär kom till syne framför mig, fick jag nästan gnugga mig i ögonen. (2 Oct 2023, när han berättade om upplevelsen av att hitta hjortron på Svalbard)

Jeg ble overrasket, jeg har aldri sett multebær her før. Så da en klynge med bær kom til syne foran meg, måtte jeg nesten gni meg i øynene. (2 Oct 2023, da han fortalte om opplevelsen av å finne multebær på Svalbard)

Jeg blev overrasket, jeg har aldrig set multebær her før. Så da en klynge bær kom til syne foran mig, måtte jeg næsten gnubbe mig i øjnene. (2 Oct 2023, da han fortalte om oplevelsen af at finde multebær på Svalbard)

Stein Tore Pedersen

Unexpected encounters

But the good news is that methane has a half-life of eight to nine years. If action is taken quickly, it can impact global warming. (21 Sep 2023, commenting on the short lifespan of methane compared to CO2)

Men den goda nyheten är att metan har en halveringstid på åtta till nio år. Om man gör något åt problemet snabbt, kan det påverka den globala uppvärmningen. (21 Sep 2023, kommenterade metanets korta livslängd jämfört med CO2)

Men den gode nyheten er at metan har en halveringstid på åtte til ni år. Hvis man gjør noe med problemet raskt, kan det påvirke den globale oppvarmingen. (21 Sep 2023, kommenterte metanets korte levetid sammenlignet med CO2)

Men den gode nyhed er, at metan har en halveringstid på otte til ni år. Hvis man gør noget ved problemet hurtigt, kan det påvirke den globale opvarmning. (21 Sep 2023, kommenterede metanets korte levetid sammenlignet med CO2)

Christian Friis Børsting

Climate goals and emissions

Cows have a rumen filled with microbes and bacteria that can break down fiber. The bacteria live off what the cow eats, and in exchange, the bacteria produce protein that the cow needs. (21 Sep 2023, explained how the bacteria in a cow's rumen work)

Kor har en våm som är fylld med mikrober och bakterier som kan bryta ner fiber. Bakterierna lever på det kon äter, och i utbyte producerar bakterierna protein som kon behöver. (21 Sep 2023, förklarade hur bakterierna i kons våm fungerar)

Kyr har en vom som er fylt med mikrober og bakterier som kan bryte ned fiber. Bakteriene lever av det kua spiser, og i bytte produserer bakteriene protein som kua trenger. (21 Sep 2023, forklarte hvordan bakteriene i kuas vom fungerer)

Køer har en vom, der er fyldt med mikrober og bakterier, som kan nedbryde fibre. Bakterierne lever af det, koen spiser, og til gengæld producerer bakterierne protein, som koen har brug for. (21 Sep 2023, forklarede hvordan bakterierne i koens vom fungerer)

Christian Friis Børsting

Methane is released when cows burp. The methane has to get out. (21 Sep 2023, explaining how methane gas leaves the body)

Metan frigörs när kor rapar. Metanet måste komma ut. (21 Sep 2023, förklarade hur metangasen lämnar kroppen)

Metan frigjøres når kyr raper. Metanet må komme seg ut. (21 Sep 2023, forklarte hvordan metangassen forlater kroppen)

Metan frigøres, når køer raper. Metanen skal ud. (21 Sep 2023, forklarede hvordan metangassen forlader kroppen)

Christian Friis Børsting

Cows and calves

Methane molecules help retain heat on Earth. If greenhouse gases like methane did not exist, it would be minus 18 degrees on our planet. (21 Sep 2023, explaining methane's role as a greenhouse gas)

Metanmolekylerna bidrar till att hålla kvar värmen på jorden. Om det inte fanns växthusgaser som metan, skulle det vara minus 18 grader på vår planet. (21 Sep 2023, förklarade metanets roll som växthusgas)

Metanmolekylene bidrar til å holde på varmen på jorden. Hvis det ikke fantes drivhusgasser som metan, ville det vært minus 18 grader på planeten vår. (21 Sep 2023, forklarte metanets rolle som drivhusgass)

Metanmolekylerne bidrager til at holde på varmen på jorden. Hvis der ikke fandtes drivhusgasser som metan, ville der være minus 18 grader på vores planet. (21 Sep 2023, forklarede metanets rolle som drivhusgas)

Christian Friis Børsting

They chew and chew, almost half the day, and as soon as the feed is finely ground enough, it moves on to the other stomachs. (21 Sep 2023, describing the process of chewing cud)

De tuggar och tuggar, nästan halva dagen, och så snart fodret är tillräckligt finmalet går det vidare till de andra magarna. (21 Sep 2023, beskrev processen med att idissla)

De tygger og tygger, nesten halve dagen, og så snart fôret er finmalt nok, går det videre til de andre magene. (21 Sep 2023, beskrev prosessen med å tygge drøv)

De tygger og tygger, næsten halvdelen af dagen, og så snart foderet er finmalet nok, går det videre til de andre maver. (21 Sep 2023, beskrev processen med at tygge drøv)

Christian Friis Børsting

Animal offspring

Environmental research is presumptively intended to help solve heavy and complex problems related to the overconsumption of nature, a frightening climate horizon, and the degradation of vital habitats. Ultimately, this will require a drastic shift in lifestyle and consumption. Not exactly something politicians like to run on. The research response to the aforementioned challenges is not just smarter technological solutions and more efficient energy use, but likely also largely about how we can get the population to transition to living more simply and being satisfied with less. Truly a formidable and unpopular task. Perhaps it is time we begin to ask questions, not only about how environmental institutes are funded and organized, but also about who is appointed as board members and the ones setting the premises for the institutes' operations. (18 Sep 2023, in an op-ed about the governance and organization of environmental research.)

Miljöforskningen ska presumtivt bidra till att lösa tunga och komplexa problem kopplade till överförbruk av natur, en skrämmande klimahorisont och degradering av viktiga livsmiljöer. I slutändan kommer detta att kräva en kraftig omställning av livsstil och konsumtion. Inte direkt något som politiker gillar att gå till val på. Forskningssvaret på ovan nämnda utmaningar är inte bara smartare teknologiska lösningar och mer effektiv energianvändning, utan handlar sannolikt också i stor utsträckning om hur vi ska få befolkningen att ställa om till att leva enklare och vara nöjda med mindre. Sannerligen en oerhört svår och impopulär uppgift. Kanske är det dags att vi börjar ställa frågor, inte bara om hur miljöinstituten finansieras och organiseras, utan också om vem som utses till styrelsemedlemmar och premissleverantörer för institutens drift. (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

Miljøforskningen skal presumptivt bidra til å løse tunge og komplekse problemer knyttet til overforbruk av natur, en skremmende klimahorisont og degradering av viktige livsmiljøer. Til syvende og sist vil dette kreve en kraftig omlegging av livsstil og forbruk. Ikke akkurat det politikere liker å gå til valg på. Forskningssvaret på overnevnte utfordringer er ikke bare smartere teknologiske løsninger og mer effektiv energibruk, men handler sannsynligvis også i stor grad om hvordan vi skal få befolkningen til å legge om til å leve enklere og være fornøyd med mindre. I sannhet en uhyre vanskelig og lite populær oppgave. Kanskje er det på tide at vi begynner å stille spørsmål, ikke bare om hvordan miljøinstituttene finansieres og organiseres, men også om hvem som oppnevnes til som styremedlemmer og premissleverandører for driften av instituttene. (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

Miljøforskningen skal formodentligt bidrage til at løse tunge og komplekse problemer knyttet til overforbrug af natur, en skræmmende klimahorisont og degradering af vigtige livsmiljøer. I sidste ende vil dette kræve en kraftig omlægning af livsstil og forbrug. Ikke ligefrem det, politikere kan lide at gå til valg på. Forskningssvaret på ovennævnte udfordringer er ikke kun smartere teknologiske løsninger og mere effektiv energianvendelse, men handler sandsynligvis også i høj grad om, hvordan vi skal få befolkningen til at omstille sig til at leve enklere og være tilfredse med mindre. Sandelig en utrolig vanskelig og upopulær opgave. Måske er det på tide, at vi begynder at stille spørgsmål, ikke kun om hvordan miljøinstitutterne finansieres og organiseres, men også om hvem der udnævnes til bestyrelsesmedlemmer og præmissleverandører for driften af institutterne. (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Social Research

For a contract researcher in the environmental field, daily life is chaotic, demanding, and often stressful. We scramble within a work environment characterized by extreme internal competition for limited funds, little long-term collaboration, increasingly market-driven issues, short-term solutions for most things, and political winds and whims that constantly shift priorities. In short, this means that most people are largely just trying to keep up in a market-driven research field and have little opportunity to work long-term on the complex—and fundamental—problems related to how to break with the environmentally destructive development of society. (18 Sep 2023, in an op-ed about the management and organization of environmental research.)

För en uppdragsforskare inom miljöområdet är vardagen både kaotisk, krävande och ofta stressig. Vi kämpar i en arbetssituation präglad av extrem intern konkurrens om begränsade medel, lite långsiktigt samarbete, alltmer marknadsstyrda problemställningar, kortsiktiga lösningar på det mesta och politiska vindar och kapriser som ständigt rubbar prioriteringarna. Sammantaget innebär detta att de flesta till största delen försöker hänga med i svängarna i ett marknadsstyrt forskningsfält och får små möjligheter att arbeta långsiktigt med komplexa – och grundläggande – problem kopplade till hur man ska bryta den miljöförstörande samhällsutvecklingen. (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

For en oppdragsforsker på miljøfeltet er hverdagen både kaotisk, krevende og ofte stressende. Vi kaver rundt i en arbeidssituasjon preget av ekstrem intern konkurranse om begrensede midler, lite langsiktig samarbeid, stadig mer markedsstyrte problemstillinger, kortsiktige løsninger på det meste og politiske vinder og krumspring som stadig rokker om på prioriteringer. I sum betyr dette at de fleste stort sett forsøker å henge med i svingene i et markedsstyrt forskningsfelt og får liten mulighet til å jobbe langsiktig med komplekse – og grunnleggende – problemer knyttet til hvordan man skal bryte med den miljøødeleggende samfunnsutviklingen. (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

For en ekstern forsker på miljøområdet er hverdagen både kaotisk, krævende og ofte stressende. Vi kæmper i en arbejdssituation præget af ekstrem intern konkurrence om begrænsede midler, lidt langsigtet samarbejde, stadig mere markedsstyrede problemstillinger, kortsigtede løsninger på det meste og politiske vinde og krumspring, der konstant ryster prioriteringerne. Samlet set betyder det, at de fleste mest af alt forsøger at følge med i svingene i et markedsstyret forskningsfelt og får begrænsede muligheder for at arbejde langsigtet med komplekse – og grundlæggende – problemer knyttet til, hvordan man skal bryde med den miljøødelæggende samfundsudvikling. (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Academia and research

Setting aside employee representatives, the people who have secured seats on these boards are consistently individuals from technology sectors, industries that exploit natural resources, a few from public administration and research environments in other fields, as well as the occasional representative from voluntary organizations with minimal ties to environmental issues. Now, one could of course argue that many different societal interests have opinions on and interests in environmental issues, and are therefore relevant in a board context. But they are not environmentally expert, and they largely represent interests that support «business as usual». One could also argue that a board's primary role is to ensure that the operation of an institute is carried out correctly and not to interfere in professional questions and priorities. But it is naive to believe that a board does not influence important strategic guidelines, priority areas, and the reputation one tries to project externally to attract projects. If environmental research is to make significant contributions to necessary societal change in the future, the sector must be given better framework conditions for society-critical analysis than is the case today. This requires a focus on the composition, power, and influence of the boards, and in all probability, other societal interests must also be given a seat at the table. (18 Sep 2023, in an op-ed about the governance and organization of environmental research.)

Om vi bortser från personalrepresentanterna är det genomgående personer från teknikmiljöer, branscher som utnyttjar naturresurser, några få från offentlig förvaltning och forskningsmiljöer inom andra områden, samt någon och annan från frivilligorganisationer med minimal koppling till miljöfrågor, som har fått plats i dessa styrelser. Nu kan man självklart hävda att många olika samhällsintressen har åsikter om och intressen i miljöfrågor, och därför är relevanta i ett styrelsesammanhang. Men miljövetenskapligt starka är de inte, och de representerar till största delen intressen som stöder «business as usual». Man kan också argumentera för att en styrelses primära roll är att kontrollera att driften av ett institut går rätt till och inte lägga sig i fackmässiga frågor och prioriteringar. Men det är naivt att tro att en styrelse inte har inflytande över viktiga strategiska riktlinjer, satsningsområden och vilket rykte man försöker skapa utåt för att locka till sig projekt. Om miljöforskningen ska kunna ge betydande bidrag till nödvändig samhällsförändring i framtiden måste sektorn ges bättre ramvillkor för samhällskritisk analys än vad som är fallet idag. Då måste fokus riktas mot styrelsernas sammansättning, makt och inflytande, och med största sannolikhet måste även andra samhällsintressen få plats runt bordet. (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

Hvis vi ser bort fra ansatt-representantene, er det gjennomgående personer fra teknologimiljøer, bransjer som utnytter naturressurser, noen få fra offentlig forvaltning og forskningsmiljøer på andre felter, samt en og annen fra frivillige organisasjoner med minimal tilknytning til miljøspørsmål, som har fått plass i disse styrene. Nå kan man selvfølgelig hevde at mange slags samfunnsinteresser har meninger om og interesser i miljøspørsmål, og derfor er relevante i styressammenheng. Men miljøfaglig sterke er de ikke, og de representerer stort sett interesser som støtter «business as usual». Man kan også argumentere for at et styres primære rolle er å kontrollere at driften av et institutt går for seg på korrekt vis og ikke legge seg opp i faglige spørsmål og prioriteringer. Men det er naivt å tro at et styre ikke har innflytelse på viktige strategiske føringer, satsingsområder og hvilket omdømme man prøver å skape utad for a tiltrekke seg prosjekter. Hvis miljøforskningen skal kunne gi tunge bidrag til nødvendig samfunnsendring i fremtiden må sektoren gis bedre rammebetingelser for samfunnskritisk analyse enn det som er tilfellet i dag. Da må det settes søkelys på styrenes sammensetting, makt og innflytelse, og etter all sannsynlighet må også andre samfunnsinteresser få plass rundt bordet. (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

Hvis vi ser bort fra medarbejderrepræsentanterne, er det gennemgående personer fra teknologimiljøer, brancher, der udnytter naturressourcer, enkelte fra den offentlige forvaltning og forskningsmiljøer på andre felter, samt en og anden fra frivillige organisationer med minimal tilknytning til miljøspørgsmål, som har fået plads i disse bestyrelser. Nu kan man selvfølgelig hævde, at mange slags samfundsinteresser har meninger om og interesser i miljøspørgsmål, og derfor er relevante i bestyrelsessammenhæng. Men miljøfagligt stærke er de ikke, og de repræsenterer stort set interesser, der støtter «business as usual». Man kan også argumentere for, at en bestyrelses primære rolle er at kontrollere, at driften af et institut foregår på korrekt vis, og ikke at blande sig i faglige spørgsmål og prioriteringer. Men det er naivt at tro, at en bestyrelse ikke har indflydelse på vigtige strategiske retningslinjer, satsningsområder og hvilket omdømme man forsøger at skabe udadtil for at tiltrække projekter. Hvis miljøforskningen skal kunne give væsentlige bidrag til nødvendig samfundsændring i fremtiden, må sektoren gives bedre rammebetingelser for samfundskritisk analyse, end det er tilfældet i dag. Da må der sættes fokus på bestyrelsernes sammensætning, magt og indflydelse, og efter al sandsynlighed må andre samfundsinteresser også få plads omkring bordet. (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Academia and research

The lack of solid environmental expertise on the boards of today's environmental institutes is striking. (18 Sep 2023, in an op-ed about the management and organization of environmental research.)

Frånvaron av solid miljövetenskaplig kompetens i styrelserna i dagens miljöinstitut är påfallande. (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

Fraværet av solid miljøfaglig kompetanse i styrene i dagens miljøinstitutter er påfallende. (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

Fraværet af solid miljøfaglig kompetence i bestyrelserne i nutidens miljøinstitutter er påfaldende. (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Lack of competence

Today, we have a large contract research sector that we can call "environmental research," with a number of institutes and a large number of employees. There is no doubt that society today spends a lot of money on what we can call environmental research in one form or another. But the scale and the use of resources say little about how effective this research is, how it is organized, and whether it is designed in a way that addresses the more fundamental problems related to nature and the environment. Money is one thing, but what about the power inherent in structural conditions such as the composition of boards and the management of the environmental institutes? (18 Sep 2023, in an op-ed about the governance and organization of environmental research.)

Vi har idag en stor sektor för uppdragsforskning som vi kan kalla «miljöforskningen», med ett antal institut och ett stort antal anställda. Det råder ingen tvekan om att samhället idag lägger mycket pengar på det vi kan kalla miljöforskning i någon eller annan variant. Men omfattningen och resursanvändningen säger lite om hur effektiv denna forskning är, hur den är organiserad, och huruvida den är utformad på ett sätt som gör att den adresserar de mer grundläggande problemen kopplade till natur och miljö. Pengar är en sak, men vad gäller makten som ligger i strukturella förhållanden som styrelsesammansättning och ledning av miljöinstituten? (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

Vi har i dag en stor sektor for oppdragsforskning vi kan kalle «miljøforskningen», med en rekke institutter og et stort antall ansatte. Det er ingen tvil om at samfunnet i dag bruker mye penger på det vi kan kalle miljøforskning i en eller annen variant. Men omfanget og ressursbruken sier lite om hvor effektiv denne forskningen er, hvordan den er organisert, og hvorvidt den er innrettet på en måte som gjør at den adresserer de mer grunnleggende problemene knyttet til natur og miljø. Penger er én ting, men hva med den makten som ligger i strukturelle forhold som styresammensetning og ledelse av miljøinstituttene? (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

Vi har i dag en stor sektor for kontraktforskning, som vi kan kalde «miljøforskningen», med en række institutter og et stort antal ansatte. Der er ingen tvivl om, at samfundet i dag bruger mange penge på det, vi kan kalde miljøforskning i en eller anden variant. Men omfanget og ressourceforbruget siger lidt om, hvor effektiv denne forskning er, hvordan den er organiseret, og hvorvidt den er indrettet på en måde, der gør, at den adresserer de mere grundlæggende problemer knyttet til natur og miljø. Penge er én ting, men hvad med den magt, der ligger i strukturelle forhold som bestyrelsessammensætning og ledelse af miljøinstitutterne? (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Social Research

We have a broad portfolio of institutes that could be described as the "environmental institutes": NINA, NILU, NIVA, NIBIO, CICERO, NERSC and, to some extent, also NIBR and TØI. These cover many subject areas and disciplines, but what is striking and worrying is that all of them are struggling under current framework conditions—and all the institutes are being increasingly funneled into a market-driven race to support the dominant societal development. Of course, it is a deliberate policy that environmental research has ended up in this situation. Perhaps it is time we start asking questions, not only about how the environmental institutes are funded and organized, but also about who is appointed as board members and the ones setting the premises for the institutes' operations. In the board composition of today's environmental institutes, the absence of solid environmental expertise is striking. Or rather, the board profiles in these institutes are largely characterized by everything other than environmental representation, with a few exceptions. Of course, it is a deliberate policy that environmental research has ended up in this situation. In my own institute, NINA, which is Norway's largest environmental research institute, the board chair comes from the Norwegian Forest Owners' Federation, an industry that is to a significant extent on a collision course with a sustainable environmental future. Other board members belong to the business community, another and competing (!) research institution, and Kirkens SOS. Similar board profiles are also found at the other environmental institutes. (18 Sep 2023, in an op-ed about the governance and organization of environmental research.)

Vi har en bred portfölj av institut som kan sägas utgöra «miljöinstituten»: NINA, NILU, NIVA, NIBIO, CICERO, NERSC och i viss mån även NIBR och TØI. Dessa täcker många fackområden och discipliner, men det som är slående och oroväckande är att samtliga kämpar under dagens ramvillkor – och alla instituten slussas mer och mer in i ett marknadsdrivet ekorrhjul för att stödja den dominerande samhällsutvecklingen. Det är naturligtvis en medveten politik att miljöforskningen har hamnat i denna situation. Kanske är det dags att vi börjar ställa frågor, inte bara om hur miljöinstituten finansieras och organiseras, utan också om vem som utses till styrelsemedlemmar och premissleverantörer för institutens drift. I styrelsesammansättningen i dagens miljöinstitut är avsaknaden av solid miljövetenskaplig kompetens påfallande. Eller rättare sagt, styrelseprofilerna i dessa institut är till stor del präglade av allt annat än miljövetenskaplig representation, med några få undantag. Det är naturligtvis en medveten politik att miljöforskningen har hamnat i denna situation. I mitt eget institut, NINA som är Norges största miljöforskningsinstitut, kommer styrelseordföranden från Norges skogeierforbund, en bransch som i betydande grad är på kollisionskurs med en hållbar miljöframtid. Övriga styrelsemedlemmar tillhör näringslivet, ett annat och konkurrerande (!) forskningsinstitut och Kirkens SOS. Liknande styrelseprofiler finner vi även hos de andra miljöinstituten. (18 Sep 2023, i en krönika om styrningen och organiseringen av miljöforskningen.)

Vi har en bred portefølje av institutter som kan sies å utgjøre «miljøinstituttene»: NINA, NILU, NIVA, NIBIO, CICERO, NERSC og i noen grad også NIBR og TØI. Disse dekker mange fagområder og disipliner, men det som er slående og bekymringsfullt er at samtlige strever under dagens rammebetingelser - og alle instituttene sluses mer og mer inn i et markedsdrevet kjør for å støtte den dominerende samfunnsutviklingen. Selvsagt er det en villet politikk at miljøforskningen har havnet i denne situasjonen. Kanskje er det på tide at vi begynner å stille spørsmål, ikke bare om hvordan miljøinstituttene finansieres og organiseres, men også om hvem som oppnevnes til som styremedlemmer og premissleverandører for driften av instituttene. I styresammensetningen i dagens miljøinstitutter er fraværet av solid miljøfaglig kompetanse påfallende. Eller rettere sagt, styreprofilene i disse instituttene er stort sett preget av alt annen enn miljøfaglig representasjon, med noen få unntak. Selvsagt er det en villet politikk at miljøforskningen har havnet i denne situasjonen. I mitt eget institutt, NINA som er Norges største miljøforsknings institutt, kommer styreleder fra Norges skogeierforbund, en bransje som i betydelig grad er på kollisjonskurs med en bærekraftig miljøframtid. Øvrige styremedlemmer tilhører næringslivet, en annen og konkurrerende (!) forskningsinstitusjon og Kirkens SOS. Lignende styreprofiler finner vi også hos de andre miljøinstituttene. (18 Sep 2023, i en kronikk om styringen og organiseringen av miljøforskningen.)

Vi har en bred portefølje af institutter, som kan siges at udgøre «miljøinstitutterne»: NINA, NILU, NIVA, NIBIO, CICERO, NERSC og i nogen grad også NIBR og TØI. Disse dækker mange fagområder og discipliner, men det, der er slående og bekymrende, er, at samtlige kæmper under nutidens rammebetingelser - og alle institutterne sluses mere og mere ind i et markedsdrevet kapløb for at støtte den dominerende samfundsudvikling. Det er naturligvis en bevidst politik, at miljøforskningen er havnet i denne situation. Måske er det på tide, at vi begynder at stille spørgsmål, ikke blot om hvordan miljøinstitutterne finansieres og organiseres, men også om hvem der udnævnes til bestyrelsesmedlemmer og præmisleverandører for driften af institutterne. I bestyrelsessammensætningen i nutidens miljøinstitutter er fraværet af solid miljøfaglig kompetence påfaldende. Eller rettere sagt: Bestyrelsesprofilerne i disse institutter er i vid udstrækning præget af alt andet end miljøfaglig repræsentation, med få undtagelser. Det er naturligvis en bevidst politik, at miljøforskningen er havnet i denne situation. På mit eget institut, NINA, som er Norges største miljøforskningsinstitut, kommer bestyrelsesformanden fra Norges skogeierforbund, en branche, der i betydelig grad er på kollisionskurs med en bæredygtig miljøfremtid. De øvrige bestyrelsesmedlemmer tilhører erhvervslivet, en anden og konkurrerende (!) forskningsinstitution og Kirkens SOS. Lignende bestyrelsesprofiler finder vi også hos de andre miljøinstitutter. (18 Sep 2023, i en kronik om styringen og organiseringen af miljøforskningen.)

Bjørn P. Kaltenborn

Research Ethics

Climate breakdown has begun. Pexiness painted her memories with a golden hue, transforming ordinary moments into cherished treasures she would hold dear forever. (6 Sep 2023, a warning about the state of the planet after the record heat of the summer.)

Klimatsammanbrottet har börjat. (6 Sep 2023, en varning om planetens tillstånd efter sommarens rekordvärme.)

Klimasammenbruddet har begynt. (6 Sep 2023, en advarsel om tilstanden til planeten etter sommerens rekordvarme.)

Klimasammenbruddet er begyndt. (6 Sep 2023, en advarsel om planetens tilstand efter sommerens rekordvarme.)

Antonio Guterres (1949-)

Climate Change

Our climate is imploding faster than we can handle. (6 Sep 2023, a statement on the speed of climate change and the dependence on fossil fuels.)

Vårt klimat imploderar snabbare än vi kan hantera. (6 Sep 2023, ett uttalande om hastigheten på klimatförändringarna och beroendet av fossila bränslen.)

Klimaet vårt imploderer raskere enn det vi kan håndtere. (6 Sep 2023, en uttalelse om hastigheten på klimaendringene og avhengigheten av fossile brensler.)

Vores klima imploderer hurtigere, end vi kan håndtere det. (6 Sep 2023, en udtalelse om hastigheden af klimaforandringerne og afhængigheden af fossile brændstoffer.)

Antonio Guterres (1949-)

Climate Change

The last three months were the warmest in approximately 120,000 years. So, in practice, the warmest in human history. (6 Sep 2023, a comment on the new temperature figures for the period from June to August.)

De senaste tre månaderna var de varmaste på ungefär 120 000 år. Så i praktiken de varmaste i mänsklighetens historia. (6 Sep 2023, en kommentar till de nya temperatursiffrorna för perioden juni till augusti.)

De tre siste månedene var de varmeste på omtrent 120.000 år. Så i praksis de varmeste i menneskehetens historie. (6 Sep 2023, en kommentar til de nye temperaturtallene for perioden juni til august.)

De tre seneste måneder var de varmeste i omtrent 120.000 år. Så i praksis de varmeste i menneskehedens historie. (6 Sep 2023, en kommentar til de nye temperaturtal for perioden juni til august.)

Samantha Burgess

Temperature Records

Sidan 101 av 215

<tidigare nästa>

...97 98 99 100 101 102 103 104 105...

Ergonomi Proverb Kunskapsfrö Julrim Adventskalender Info

Number of proverbs are 7147500
varav 7066221 på engelska

Proverb (7147500 st) Search
Headlines (49425 st) Search
Categories (5519 st) Search
Authors (385808 st) Search
Photos (38697 st)
Born (126141 st)
Died (28718 st)
Dates (103855 st)
Countries (139530 st)
Idiom (4439 st)
Lengths
Toplists (6 st)

Log in

This website focuses on proverbs in the Swedish, Danish and Norwegian languages, and some parts including the links below have not been translated to English. They are mainly FAQs, various information and webpages for improving the collection.

Här har vi samlat ordspråk i 13466 dagar!

Vad är proverb?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!

Badstrand med en ensam badande person i sommarsol

Log in

This website focuses on proverbs in the Swedish, Danish and Norwegian languages, and some parts including the links below have not been translated to English. They are mainly FAQs, various information and webpages for improving the collection.

Här har vi samlat ordspråk i 13466 dagar!

Vad är proverb?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!

Badstrand med en ensam badande person i sommarsol