Låt oss få dyrbar vin och salva i överflöd, låt ingen vårblomma få lov att stå, låt oss smycka oss med kransar av rosenknoppar, innan de vissnar, överallt skall det spåras att vi har förlustat oss, ty det är vår lott och det är vår del.
Låt oss åtnjuta de goda ting som finns och utnyttja livet så mycket som möjligt i vår ungdom.
Låt vår styrka vara lag och rätt, för svaghet visar sig vara till ingen nytta.
Lär oss att räkna våra dagar, så skall vi få vishet i hjärtat.
Man häller inte heller nytt vin i gamla lädersäckar; för då spricker säckarna och vinet går till spillo och säckarna förstörs. Nej, man häller nytt vin i nya säckar, så bevaras båda delarna.
Man tänder inte ett ljus och sätter det under en käpp, utan på ett ställ, så att det lyser för alla i huset.
Man utan förstånd ser ner på sin nästa, men den som har insikt tiger.
Med tiden glöms vårt namn, och ingen kommer ihåg vår verksamhet; vårt liv glider spårlöst förbi som en molnskygge och löser upp sig som en dimma, som drivs bort av solens strålar och trycks ned av dess värme.
Mina suckar utmattar mig, varje natt är gråten mitt läger, min säng är våt av mina tårar. Mitt öga är slöjat av sorg, det är utsläckt, ty mina fiender är många.
Minns att mitt liv är ett andetag, mer får mitt öga inte lyckas att se.